Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lapplands malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HARALD GAR L R O R G
Under den följande tiden var det kungen, Karl XIV Johan,
som ensam hade energi och optimism nog att söka göra det
omöjliga — att utnyttja de väldiga järnmalmstillgångarna
däruppe i rikets utmärker. Omkring 1830 hade han själv
inköpt det mesta av Gällivareverken. Han blev inte populär
genom sitt sätt att sköta dem. Arbetare och nybyggare
klagade bittert. Hans son, Oskar I, fann sig också, sedan
han tillträtt arvet, snart nog föranlåten att realisera det. Det
hade inte hjälpt, att Gällivare för en tid förvandlats till
fur-stendöme, när det gällde att skapa en svensk titel åt
prinsessan Josephine vid hennes trolovning med prins Oskar.
Redan år 1825 framkom ett projekt till anläggande av
järnväg för att underlätta malmtransporten från Gällivare. Detta
var Sveriges första järnvägsprojekt. Man var emellertid
redan då på det klara med svårigheten att avsätta de
mängder av malm, som skulle behöva transporteras för att banan
skulle bära sig.
Konung Oskar I lyckades försälja Gällivare till ett
svensk-norskt konsortium, som sedermera sålde det till ett engelskt.
Det ingick i de nya ägarnas plan att bygga en järnväg från
gruvorna till en hamn vid Bottniska viken. Koncession å en
sådan meddelades 1847. En tidning skrev härom: »Äntligen
har då en mäktig besvärjelseformel blivit funnen mot den
drake, som sedan bergens bildande bevakat de i Gällivare
förvarade skatterna». Sant nog — formeln var funnen, men den
innehöll endast en del av lösningen. Företagets finansiella
sida var alltjämt olöst; de väldiga malmerna i Norrbotten
voro ännu ej tillräckligt begärliga. Den engelska
koncessionen förföll; flera andra försök under 1850- och 60-talen blevo
lika resultatlösa.
Men tiden arbetade tyst och hemlighetsfullt på
Norrbottensbergens befrielse. Det var utlandets metallurger, som utan
en tanke på denna konsekvens funno trollformelns andra
hälft i och med uppfinningen av den s. k. Thomasprocessen,
en art av Bessemerblåsning, vid vilken den förut så
hindersamma fosforrikedomen hos malmen vändes till fördel i
stället för att vara en nackdel vid tillverkningen. Genom
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
