Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L 1-2 N X A K T V O N P O S T
skede till en Trapa-tid? År sjönöten mindre värmekrävande
än agen? Nej, snarare tvärtom. Men, 0111 man granskar
de båda växternas nutida utbredning i Europa, finner man,
att agen så gott som uteslutande lever inom områden med
tämligen milda vintrar: i Västeuropa, längs Östersjökusten,
här och där i Mellaneuropa samt i Medelhavsländerna.
Sjönöten däremot blir vanlig först där somrarna bliva mycket
varma, t. ex. i Sydryssland, Litauen, Polen, Ungern och på
den rumäniska slätten. Men det där rådande inlandsklimatet
medför vintrar, som äro för stränga för agen, och därför
saknas denna inom de riktiga Trapa-länderna. Vi kunna lugnt
draga den slutsats, vartill detta förhållande inbjuder
beträffande agens och sjönötens uppträdande i Sverige under vår
värmetid: Dennas förra del — Cladium-skedet — hade elt
klimat av tämligen utpräglat västeuropeisk typ, d. v. s. ett
havsklimat med milda vintrar. Under Trapa-tiden gör sig den
begynnande klimatförsämringen gällande genom ett omslag mot
inlandsklimat med skarp vinterkyla och stor sommarhetta.
Man kan knappast giva en aldrig så hastig skiss av
Närkesnaturens historia, utan att dröja vid ett inslag i denna,
C. G. Rosenberg foto.
Från Kilsbergen nära Villingsberg. Ödsliga mossmarker äro ett karaktärsdrag i
gränsbergens landskapstyp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
