Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N Ä K K Ii
C. G. Rosenberg foto.
Utsikt över Tysslingen. De allra flesta av Närkesslättens torvmossar äro igenväxta
fornsjöar. Tysslingen. en av de få slättsjöar, som ännu ej växt igen eller avtappats,
ger en bild av Mosjöns och Kvismarsjöarnas forna natur.
som från en annan sida belyser detta sistnämnda förhållande.
Det var i sin hembygd Närke, som Rutger Sernander
upptäckte, att våra insjöar genomgått ett utvecklingsskede, då
deras utlopp voro mer eller mindre fullständigt utsinade, och
då skog vandrat ned på deras grundare bottenpartier och
strandkärr. Detta uttorkningsskede sammanfaller just med
det tidsavsnitt, då sjönöten var som rikligast, och det har
visat sig, att företeelsen går igen icke blott i hela
Skandinavien, utan i så gott som alla hittills undersökta delar av Europa.
Överallt i Närkes mossomkransade skogstjärnar och i
kärrmarkernas torvgravar och diken ser man stubbarna av den dränkta
skogen, och t. o. m. Hjälmaren var under sin första tid som
en över havet upplyftad insjö åtminstone tidtals avloppslös.
Den motsättning i allmänt naturkynne mellan Närkes
slättland och gränsberg, som berggrund och jordmån
tillsammans skapat, förstärkes ytterligare genom klimatet och dess
verkningar. Men även den klimatiska skiljaktigheten har
ytterst en geologisk orsak, nämligen det av utvecklingen
betingade olika höjdläget. Slätten är jämförelsevis regnfattig,
bergstrakterna nederbördsrika. Inom vissa delar av slätten
understiger årsnederbörden 500 111111. Med tilltagande höjd
ökas den och kan, t. ex. på Kilsbergens högsta partier, uppgå
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
