Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örebrobekanta och bekanta Örebroare, av Hjalmar Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
farbrors, Talis Qualis, runor med den äran, är desslikes en
andlig vältalare av synnerlig klarhet, styrka, känsla. Fler
vitterlekare räknade knappt min ungdoms Örebro, om jag
icke som Örebroare eller halv Örebroare betraktar poeten
på Segersjö, Robert Montgomery-Cederhielm, och
historiografen, Kils-prosten Wahlfisk. Likvisst ägde och äger staden
väl ännu ett litterärt sällskap av förtjänst. Åtskilliga bland
skolans lärare ha där lyst: latinaren och stilisten P. G. Lyth,
historikern Grandinson, Christian Lindman, Harald Borg.
Uppe i Kilsbergen höll Axel Borg till, när han inte
arbetade i sin atelier vid Stora torget. I jaktstugan samlade han
stundom konstnärs-, stundom jägarlag, stundom en
behaglig blandning. Hur vänsäll han än var, tör han dock ha
trivts bäst i ensamheten. Men jag vet inte hur han kunde
måla däruppe. Småfåglarna satte sig på hans palett och pensel.
När de skulle bygga bo, röck de honom i skägget för att få
timmer. Kanske tog de honom för en älskvärd tomte med
skogens lugna puls i ådrorna och milda trygghet i sinnet.
Jag förstår bara inte att hans eviga, ohyggligt starka cigarr
i mungipan ej skrämde dem.
Nå, nu ha farmor och tante Bina slutat sitt. Gumman och
jag knalla hem. Kanske var det sista gången vi besökte gamla
Söderlindhs. Tante Bina fick lunginflammation, dog. Den
gamle maken underrättades; han sa: Uppskjut begravningen
någon dag. — Så skedde och de båda gamla följdes åt. —
Emellertid traska nu farmor och jag gatan fram i skymningen.
Marknadslivet har avtagit. Det är rätt stilla. Från
Alnängarna kommer tingel-tangel-låt och vilda djurs rytande —
karusell och menageri, kanske även cirkus. Det lockar. Den
tidens Örebro bjöd ej på stora sensationer. De få
hemmalagade, som bjödos, sågos ofta med surt öga av höga
vederbörande. T. ex. Mårten Gås. Min första Mårten Gås på
skolgården var en bländande tillställning. Pojkarna buro
pappersmasker och svängde rykande facklor i vilda danser. Detta
förbjöds. Vi funno då ett nytt sätt att fira helgonet: vi gingo
i skymningen genom stadens gator i gåsmarsch cirka tre
hundra pojkar, mössorna bakvända, vi gingo tysta, på tå,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
