Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Listerlandet. Bygd och blommor av Severin Schiöler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l#oi f fcto
Gåi d i Hoi viks fiskelage
Den rökta ålen — ja ! Den har här en av sina stamorter
på jorden. Aromatisk och smältande len som smör, när man
får den färsk från det lilla rökeriet nere vid hamnen. Den
fångas här utanför. Alfängena kanta den långgrunda kusten med
sina karakteristiska silhuetter. En rad grova pålar, som löper
ut mot synranden, hängande dem i ett grovt, tjärat nät, och
längst ut mot oändligheten en •jättestrut, där nattens byte
församlar sig för att i dagbräckningen inhöstas av den
morgontidiga fiskarbåten. Ett par hundra meter längre bort en ny
rad pålar med sitt tjärade nät och sin strut längst ute Och
så vidare, halva kusten utefter. Struten längst ute ser man
förstås inte, i vanliga fall. Men den röjer sin tillvaro genom
de fördubblade pålraderna, som ge en illusion av ett
brohuvud långt ute till havs. Under bästa fångsttiden, framåt
senhösten, kan en enda strut under en enda natt ge ål för
åtskilliga hundralappar. Men det vill också till. Att sätta ut
och underhålla ett ålfänge är ett helt företag, som kostar både
arbete och pengar. Vittjningen av struten en tidig regngrå
och blåsig oktobergryning är nog inte heller en gärning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
