Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre bidrag - Ett tältläger på Gotland av John Nihlén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
David Cronsioe foto.
Det stora sovtältet i lägret vid Burs
Köksdepartementet låg en bit ifrån det övriga lägret. Som spis
användes dels en vanlig kokgrop, dels en stenbyggd härd, dels
bensinkök med två lågor. Källare anordnades genom att gräva
ner en vaxduksklädd lår med dito lock i jorden. Här höll sig
maten till och med under varma dagar förvånansvärt frisk.
Svårigheterna voro flugorna och den fina flygsanden, vilken vid minsta
anledning yrde in, och det hände ej så sällan att det knastrade
mellan tänderna när man åt sin filbunke eller njöt av sin inkokta
strömming! Vidare bestod köksavdelningen av ett par skräpgropar,
bägge med lock, två vaxduksklädda diskbänkar, en grop för pilsner
etc. och en potatisgrop. Här hade även förrådstältet för porslin,
glas, specerier m. m. sin plats. — På hösten flyttades köket till
en strandbod.
Här låg alltså vårt läger som en gammal gård, där varje hus
hade sin funktion. Ännu en sommar skola tältpinnarna slås
ner i Burs stelnade flygsandsdyner. Expeditionens bostadsfråga
är löst samtidigt som en angenäm omväxling skapats till de
ansträngande grävningarna. Och på samma gång har man lärt
känna den gotländska stranden med dess ödsliga, sugande skönhet,
där gråkalkade strandbodar flocka sig kring de snålt tillmätta
hamnarna, där havsfruns kor ännu under månskensnätter ses beta i
strandängarna och där änderna fara i snabb och ljudlös flykt över
de bruna tälten.
Man står ännu nära nomadstadiet! Det är en befrielse att få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
