Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre bidrag - Ett tältläger på Gotland av John Nihlén - Ölands fornbygder i fågelperspektiv av Mårten Stenberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kasta förtöjningarna i kulturens fasta mark och leva i sitt tält,
obekymrad och ganska långt från människor, med skogen i ryggen
och det vida havet framför. När vi sitta här i vårt stadiga
vinterhem, längta vi ofta tillbaka till de fladdrande tältväggarna, dagarnas
sol, mornarnas eterklara luft och frukosten i det ännu våta gräset
efter ett isande bad, kvällens dagg, som kom duken att bågna,
stjärnskenet över martallskogen, dimmorna över sjön och de
gräsbevuxna dynerna, spovarnas lockrop och de fladdrande
läderlapparna, stämningen av troll och hedenhös . . . Men när vi bodde
i tältet vet jag aldrig att vi längtade till hemmet i staden — inte
ens när en orkanartad nordostlig storm höll på att göra en ballong
av stora tältet (som dock stod!) eller när vi låg vakna en hel natt,
under ett av de svåraste åskväder som härjat på ön i
mannaminne och det blixtrade utan uppehåll och åskans mullrande
blandade sig med dånet från havet. I storm och sol och saltluft, med
naturens farligheter kittlande nära inpå sig känner man att man
hör ihop med det starka, kärva och lyckliga livet!
John Nihlén.
Ölands fornbygder i fågelperspektiv
I utlandet har man länge experimenterat med fornforskning från
luften. Gång efter annan ha notiser synts i pressen om de
högeligen intressanta resultat, till vilka Englands flygmaskinsutrustade
arkeologer kommit, och på sistone ha amerikanska flygare med
Charles Lindbergh i spetsen gjort anmärkningsvärda
flygupptäckter i Mellanamerikas gammalindianska kulturområden. Okända
ruinstäder ha plötsligt dykt fram i urskogarnas dunkel för de
flygande forskarna och kunnat fångas på den fotografiska plåten.
Flygmaskinerna ha här blivit den arkeologiska forskningens
avantgarde, som banar och visar väg för de efterföljande
undersökningstrupperna.
Tack vare sin stora överskådlighet har den flygfotografiska
bilden blivit ett viktigt hjälpmedel i det arkeologiska
forskningsarbetet. En väl tagen flygfotografi ger en naturtrogen kartbild
av det avporträtterade området, nota bene, om den upptages som
lodbild med kameran riktad lodrätt mot fotograferingsobjektet.
Tages bilden däremot som snedbild, d. v. s. med kameran
inställd snett nedåt, återges landskapet mer eller mindre
perspek-tiviskt, men bilden blir ofta ur arkeologisk synpunkt mycket
tillfredsställande med fornminnenas terrängläge åskådligt belyst.
I vårt land har fornminnesfotografering från luften tidigare
endast undantagsvis kommit till utförande. Flygbilder med
arkeologiska motiv ha visserligen upptagits såväl i Halland som på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
