Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre bidrag - Kåbtåjaureleden, en sidotur från Sitasjaure av Gösta Fredman - Märkligare högfjällsbestigningar under år 1930 av And. Pallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vandringen tillbaka sker efter samma väg till Maddakajaures
nordvästände och lägret. För återfärden på Maddakajaures vatten
till Sitasjaure kan båten nu användas hela tiden, i det att den
steniga forsen, som »ginades» och vållade sådant besvär på
uppvägen, nu rännes med god fart. Sedan man kommit ned till
stranden av Sitasjaure marscherar man, om man ej har tur att
träffa på ordinarie båten, efter stranden till utgångspunkten för
leden, Sitasjaurestugan.
Denna vandringsled, som från Kåbtåjaure kan utsträckas åt
väster till norska k’usten eller åt söder i Sverige, utgör för mer
erfarna vandringsmän en ypperlig tur genom jungfruliga marker, ett
eldorado för sportsmannen, artisten och naturvetaren.
Den här beskrivna leden bleve betydligt mera lättillgänglig, om
turistföreningen, som möjliggjort den rekognoscering, vilken ligger
till grund för dessa rader, i en framtid kunde skaffa upp båtar
till Maddakajaure och bygga en koja vid Kåbtåjaurefallet.
Gösta Fredman.
Märkligare högfjällsbestigningar under år 1930
En del förstabestigningar av högre svenska fjälltoppar och även
andra märkligare högfjällsbestigningar ha ägt rum under den
gångna sommaren.
I den vilda och svåråtkomliga fjälltrakten kring Räitatjåkko
norr om Kebnekaise, där åtminstone Räitatjåkko torde nå inemot
2 000 meter, ha kaptenerna V. von Feilitzen och K. von
Segebaden utfört några tyckade bestigningar av förut ej uppnådda
toppar, främst Räitatjåkkos stortopp, vidare Nipals, en annan hög
topp benämnd »Pyramiden» samt ytterligare en namnlös hög topp
strax väster om nyssnämnda fjäll. Räitatjåkko har, ehuru
förgäves, attackerats av utländska alpinister. Expeditionen åtföljdes
av landskapsmålaren Olof Nilsson, som från dessa storslagna
fjälltrakter hämtat åtskilliga motiv.
I Kebnekaiseområdet ha anmärkningsvärda bestigningar ägt rum.
Nordtoppen på Kebnekaise, som ännu anses erbjuda en av
de svårare bland de »stora» bestigningarna inom de svenska fjällen,
uppnåddes den 9 juli av hr R. G. Grut med Enock Sarri som
förare. Snökammen mellan Syd- och Nordtopparna var
synnerligen riskabel, översta isryggen mycket spetsig med överhängande
drivor mot öster.
Kaskasatjåkko bestegs den 21 juli av fd. kand. Erland
Björkman och docent Ivar Waller med Enock Sarri som förare.
Vägen togs utmed Tarfalatjåkkos kam, som följdes i sin helhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
