Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gränstrakterna mellan Tärnaby och Gäddede» samt Erik Drougge:
»Ögonblicksbilder från norska högfjäll». Både nytta och nöje har män av Gunnar
Alms »Fisk, fiske och fiskemöjligheter i fjällen», J. W. Sandströms
»Fjäll-vandrareutbildning» och G. Dyhléns »Filmkameran i fjället».1 Tryckt pa
gott kritpapper och med utmärkt bildmaterial fyller »Till fjälls» på ett
förtjänstfullt sätt sin uppgift att vidmakthålla intresset för och kärleken till
den svenska fjällvärlden. Azid. Pallin.
Heimbygdas tidskrift 1—2. 1930, Vig. av länsantikvarie E. Festin.
Östersund 1930. 1. Fornvårdaren. Kr. ö. — 2. Jämten. Kr. 3. Fornvårdaren
har i ar utökats till nästan samma textinnehåll som Jämten och är helt
ägnad åt en uppsats äv kyrkoherde Matts Ling: Släkter och gårdar i Bergs
socken. Jämten — som vanligt rikt illustrerad — inledes av ett antal vackra
försättsplanscher, de flesta reproduktioner av jämtländska konstverk.
Länsantikvarien Festin ger, med anledning av det i fjol invigda ståtliga
hembygdsmuseet i Östersund, en historik av museiarbetet i Jämtlands län.
Härefter följa tal vid invigningshögtidligheten av ordföranden i Museiföreningens
arbetsutskott, häradshövding E. K. Leijonhufvud, landshövding S. N. Linnér,
riksantikvarien S. Gurman m. fl. C. Björkbom beskriver Jämtlands
landskista och dess öden. Kistan innehöll viktiga offentliga dokument rörande
landskapet och fanns ännu så sent som 1810 i Trondhjems radstuguarkiv,
men gick därefter förlorad. Emanuel Ericson behandlar hus och hävd i
Härjedalsfäbodar. P. Nilsson-Tannér skildrar de Armfeltska karolinernas
dödståg över Kölen. U. R.
Norrbotten. Norrbottens låns hembygdsförenings tidskrift 1930, Luleå
1930. Den kände Luleåskildraren August Nordström inleder tidskriften
med en längre uppsats om Skriftskola och kyrkhelg, till stor del
personliga hågkomster från Gammelstan, Nederluleå kyrkstad. Tornebornas liv
vid mitten av 1800-talet skildras av S. Paulaharju. G. Ullenius redogör
i stora drag för resultatet av Nordiska museets påbörjade undersökning
angående högreståndskultur i Norrland. U. R.
Västerbottens låns hembygdsförenings årsskrift 1930. Red. av intendenten
H. Möllman-Palmgren. Umeå 1930. Bland bidragen märkes en
akademisk avhandling från 1731 om Piteå och angränsande pastorat av P.
Stecksenius-Graan, översatt av rektor J. V. Lindgren. Riksbibliotekarien I. Collijn
beskriver ett intressant fynd av svenska reformationstryck i Lappland.
Fyndet, som nu förvaras i Kungl. biblioteket, består av en svensk
psalmbok och en evangeliebok tryckta i Stockholm av Torbjörn Tidcmansson
1576 och 1577. Stadsbebyggelse och hembygdsvård heter en uppsats av
H. Möllman-Palmgren, illustrerad med en serie bilder från Umea. Samma
författare ger en översikt av turistresor och forskningsfärder i övre
Norrland under tre sekel, omfattande tiden omkring 1680—1860. Skildringen
börjar med den franske lustspelsförfattaren Jean Francois Regnard—
»Lapplands förste ’turist» — och avslutas med den amerikanske journalisten,
diplomaten och skalden Bayard Taylor. Bland övriga uppsatser i den
gedigna och trevliga årsboken må nämnas Västerbottnisk säljakt av lektor
Ragnar Jirlow och Västerbottens historia Del 2 (efter ett radioföredrag) av
rektor H. Granfelt. U. R.
Från Ådalsbygden 1929. Sollefleåortens och västra Ångermanlands
hembygdsförenings årsbok 1929. 2:a årg. Utg. av fil. dr Erik Modin. Örebro
1919. Kr. 2. Major Artur Zettersten redogör för Ångermanland i Svenska
skidmusect vid Fiskartorpet. Skidmuseet utövar icke endast en samlande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
