Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verksamhet utan söker även skingra det dunkel som råder kring skidans
äldre historia. Den vetenskapliga undersökningen beträffande den s. k.
»Hoting-skidan» i Tåsjö socken är ännu icke avslutad, men man har
anledning förmoda att dess ålder belöper sig till minst 4 000 år. Laxnotens
sammansättning, användning och skötsel är föremål för en uppsats av Gunnar
Modin. Bertil Hasselberg skildrar en ångermanländsk finnbys historia. En
dikt till hembygden, »De många hemmen» av dr Modin med musik av
H. G. Nilsson och A. Eck, inleder den trevliga årsboken som för övrigt
innehåller ett flertal uppsatser i skilda ämnen. U. R.
Hembygden utg. av Dalslands fornminnes- och hemslöjdsförbund 1930.
Red. av med. dr. Emanuel Bergman. Göteborg 1930. Kr. 3. Årsboken
inledes med två helsidesplanscher, reproduktioner av dalsländska målares
tavlor. J. Wallin ger en historik av den dalsländska hemslöjden. En
betydande insats pa detta område gjordes på 1860-talet av dåvarande
landshövdingen i Älvsborgs län, Eric Josias Sparre, och pa hans initiativ
bildades år 1867 »Elfsborgs läns slöjdförening». Tor Hedberg skildrar Oskar
Halleborg som konstnär. Halleborg var född i Dalsland, men som
konstnär hemma i Norsjö i Västerbotten, från vars ödebygder, mossar och
fjälltrakter han hämtat sina motiv. Halleborgs konstnärsbana var kort, endast
några få ar. Han började sent att måla och hösten 1929 bortrycktes han
av döden. Dr. E. Bergman redogör för västsvenska hembygdsnämndens
kongress i Dalsland 1929 och de i samband med kongressen anordnade
utfärderna till minnesrika platser inom landskapet. Nils Ivan Svensson
skriver om hantverk och hantverkare på Dal. Ur det rikhaltiga innehållet må
för övrigt framhållas Minnesrunor, Dalslandslitteratur och Dalsländskt
föreningsliv. U. R.
Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings tidskrift 1929. Göteborg
1930. Den vackra och väl redigerade tidskriften för 1929 inledes med en
inspirerad hyllning av Axel Romdahl till »Fädrens verk». »Vi lära
väsentligare ting av de dunkla tecknen i den gråa stenen än av filmens fladdrande
gyckelbilder från en förflackad, andetom och åt det grovt materiella
hemfallen kulturvärld». Johan Alin ger en sammanfattning av den
systematiska arkeologiska inventering, som med stor energi bedrivits i Bohuslän
under de senaste femtio åren och som nu i stort sett kan anses slutförd,
och Solve Gardell beskriver medeltida altarskåp från Bohusläns kyrkor.
Häftet avslutas med Ernst Fischers noggranna redogörelse för
>Undersökelser på Bohus 1929» samt med notiser och föreningsmeddelanden.
Tidskriftens redaktion är värd all honnör för sitt vackra arbete. M. S.
Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria. Utgiven av
Södermanlands fornminnesförening. Strängnäs 1930. Tjugufjärde årgången av denna
tidskrift är huvudsakligen ägnad åt en diger uppsats av Ivar Schnell om
»Södertörn under stenåldern», vari författaren utom en utförlig resumé över
de hittills gjorda stenåldersfynden inom området framlägger en ny metod
för åldersbestämning av de keramikförande stenåldersboplatserna. Häftet
avslutas med en uppsats av tidskriftens redaktör Karl K:son Leijonhufvud
om »Strängnäs domkyrkotorn». M. S,
Göinge hembygdsförenings årsbok 1930. Kristianstad 1930. Kr. 2. Det
lilla häftet innehåller en instruktiv uppsats om linodling och linberedning
i nordöstra Skåne av N. Jönsson. Pehr Johnsson återger en beskrivning
rörande Ousbys och Loushults minnesmärken, författad av kyrkoherden Hans
Peter Lorich 1761 och hämtad ur »Acta cleri» i Lunds landsarkiv.
U. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
