Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blekingeboken. Blekinge hembygdsförbunds årsbok 1930. Karlskrona 1930.
Kr. k. År 1679 beslöt Karl XI att på den karga och tämligen
ogästvänliga Trossön bygga en stad »som då feck det nambn och kallades
Carlscroona». Blekingebokens redaktör läroverksadjunkt G. Wirde för oss på
en rundvandring genom den nutida örlogsstaden och Alma Falk skildrar
Karlskrona sådan staden tedde sig för en mansålder sedan. Att industrien
i Blekinge spelar en betydligt större roll än folk i allmänhet tror,
framgår av Sigfrid Leanders uppsats Blekingsk industri av i dag. William
Anderson berättar om lövmarknaden i Karlskrona — en högtid med urgamla
traditioner. ,Egil Lönnberg redogör för stenåldersboplatsen på
lasarettsområdet i Karlshamn och Sigfrid Leander meddelar några brev från Per
Hasselberg. U. R.
Bidrag till Bara härads beskrivning. 7—8. Utgiven av Bara härads
hembygdsförening. Lund 1929—30. Ovannämnda förening, som har till uppgift
att främja hembygdsvård och hembygdsforskning inom Bara härad i
sydvästra Skåne, har tidigare glatt oss med en hel rad vackra små publikationer
om sin bygd. Nu har serien utökats med »Gamla gårdar och hus i Bara
härad» av Ingemar Ingers och Albert Nilsson, tvenne eleganta häften, som göra
författarna och den energiska hembygsföreningen all heder.- M. S.
Svensk geografisk årsbok. Utgiven av Sydsvenska geografiska sällskapet.
Lund 1930. Medan Svenska sällskapet för antropologi och geografi sedan
mer än 50 år utgivit sin kvartalstidskrift Ymer har Sydsvenska geografiska
sällskapet låtit sin medlemspublikation få formen av en Svensk geografisk
årsbok. Denna utgör ett så viktigt forum för geografisk forskning att den
förtjänar ett oförbehållsamt erkännande och ett omnämnande för att fästa
alla hembygdsintresserades och alla med djupare intressen utrustade
turisters uppmärksamhet vid dess rika innehåll.
Den senast utkomna årgången, som bär årtalet 1930 är egentligen den
sjätte i ordningen, ehuru först 1927 års volym bar namnet Svensk geografisk
årsbok. Aren 1925 och 1927 utgav Sydsvenska geografiska sällskapet en
årsbok, som i verkligheten gjorde skäl för samma namn som den nuvarande
med sådan heder uppbär.
Redan innehållsförteckningen i 1930 års volym åskådliggör förträffligt
årsbokens mångsidiga men dock så enhetliga läggning. Docenten H. Richter
redogör i Cartographia Scanensis för de äldsta förarbetena till en
kartläggning av de skånska provinserna är 1589. Magister S. Sahlin
framlägger sina studier över Romeleäsen och magister E. Fredriksson belyser
Kalmar detaljhandelsområde. Den svenska grovstensindustrien skildras av
licentiaten V. Källström, medan licentiaten B. Wendin behandlar de svenska
städernas export. Den som ej förut intresserat sig för våra mossmarker
läser säkerligen ej docenten H. Osvalds Södra Sveriges mosstyper utan att
fatta intresse för dessa svenska landskapsformer.
Men Svensk geografisk årsbok skildrar ej blott svenskt. Professor M.
Vahl låter oss få en inblick i de faktorer som grundlägga
lantbebyggel-sen i Danmark, byrådirektör J. W. Sandström skildrar Golfströmmen och
årsbokens redaktör slutligen, professor H. Nelson. ger oss en god geografisk
skiss över Wales.
Förutom nekrologer, geografisk krönika och anmälningar innehåller
årsboken en fyllig Svensk geografisk bibliografi för år 1929, i denna volym
liksom i de föregående författad av docenten H. Richter. Denna årliga
bibliografi utgör det icke minst värdefulla i dessa goda volymer.-
Det må till slut omnämnas att icke medlemmar genom rekvisition kunna
erhålla boken från Sydsvenska geografiska sällskapet, Lund, för det ringa
beloppet av kr. 6: 40 pr år. C.-J. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
