Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Där Norrland och Mellansverige mötas av Carl Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Där Norrland och Mellansverige mötas
Den östligaste vägen till Gästrikland söker sig fram längs
Uppsalaåsen och över Dalälven vid Älvkarleby. Sedan Karl IX befallt
att en landsväg skulle byggas utefter Norrlandskusten, tillkom
småningom den stora kustlandsvägen från Älvkarleby över Gävle
och vidare norrut längs Hedesundaåsens fortsättning, Gävleåsen.
Vägbyggarna följde här ett urgammalt färdstråk, i hälsingelagen
kallat Norrstigen, och denna väg blev huvudleden till lands från
rikets centrum till Norrland och Finland. Här färdades
stormaktstidens resenärer; i Erik Dahlberghs dagbok för 1686 läsa
vi: »Den 23 maij. Pingzdagen till Elfkarby .... och der öfver
store Dahlelfwen in i Giestrikland till Gätle stadh.» Samma väg
reste den unge Carl Linnæus, då han i maj 1732 anträdde sin
Iter lapponicum. Medeltidens Norrstig, Karl IX:s kustväg är
alltjämt den viktigaste landsvägen Stockholm—Norrland.
En nutida resenär, som ämnar sig till Gästrikland, har flera
leder att välja på; järnvägarna ha öppnat nya snabba
förbindelser med den svenska norden och i bilarnas tidevarv knytas
ständigt nya maskor i kommunikationernas nät. Men den som
reser för att se och lära gör klokt i att följa någon av de gamla
lederna och kan gärna välja den vackra åsvägen över Dalälven
till Hedesunda. Järnvägen ditupp har ingen känning med
landskapets geografi; den kommer som en bakväg in till bygden.
Invid den gamla kungsgården Hadeholm når vägen fram till
älven, och vattenytor öppna sig till höger och vänster långt bort
mot låga skogshorisonter. En färja för oss över till den smala
Ön, tre kvarts mil i längd, med åsen som en ryggrad, med åkrar
i sluttningen mot vattnet och ett par stora byar, där gårdarna
rada sig utmed vägen. Tvärs över den breda älven sträcker sig
Ön som en naturlig brobank, byggd av åsens grus, här och där
så smal att böljorna glittra tätt intill på ömse sidor om vägen.
Återigen ett sund med en ny färja, och framför oss ligger den
stora Hedesundabygden.
På solsidan mot Dalälvens fjärdar breda sig de öppna ägorna,
och där bortom, i norr, öster och väster drager skogen sin mörka
bård. Så ligger Hedesundabygden mellan skogen och älven, och
dess liv har under tiderna sträckt sina armar in över
skogslandet och ned över älvens rike. Uppe i skogen lågo
sommarfäbodarna, dit kreaturen vallades så snart gräset kommit upp, och
ute på öarna i älven höstfäbodarna, där man drog in vid Lars-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
