Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt nordligaste Vasaslott. Några blad ur Gävleborgs historia av Ellen Hagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vårt nordligaste Vasaslott
Några blad ur Gävleborgs historia av
Ellen Hagen
Ett gammalt känt ordstäv säger, att eken, greven och kräftan
inte gå norr om Dalälven. Till dessa symboler för mellersta
och södra Sveriges rikare natur och kultur skulle med samma
skäl kunna sättas »slottet». Och kanske med större skäl, ty
endast ett undantag från regeln kan härvid uppvisas. Norr om
Dalälven ligger endast ett slott, ensamt i sitt slag alltså och
därtill med mycket höga och förnämliga anor, det gamla Gefle
Borg eller Getle Hus som det tidigast kallades. Den borgen
har trotsat många hotande öden och burit sina år med heder,
men så var den också, enligt den lärde Johannes Messenius,
författaren till Scondia Illustrata, »från början en af de bästa
i riket».
Om Kulneff sades det ju att »han kysste och han slog ihjäl med
samma varma själ». Om 1500-talets konungar kunde man säga:
de brände och de byggde upp med samma stora mått. Som
våra första Vasakungar mest stannade inom landets gränser,
blev den senare sysselsättningen den övervägande.
Bilden härovan, som är hämtad ur Erik Dahlberghs Suecia antiqua et
ho-dierna, återger Gävle slott i dess ursprungliga skick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
