Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vårt nordligaste Vasaslott. Några blad ur Gävleborgs historia av Ellen Hagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ellen Ha y e n
Gustav Vasa blev vår store riksbyggmästare, sonen Johan III
den store slottsbyggmästaren; flertalet av Vasatidens borgar ha
hans intresse för arkitektur och konst att tacka för sin
tillkomst och utsmyckning.
Namnet Gävle är av mycket gammalt ursprung. I Peder Svarts
krönika över biskoparna i Västerås står att biskop Carl (biskop
åren 1258—83) var »son till Johan Hising på Gaffwle den rika».
Tre hundra år senare är en Olof Hising fogde på den
»konungsgård», som sedan 1400-talet låg i sluttningen mot ån, på
samma plats där slottet nu ligger. Kring själva
huvudbyggnaden lågo då en mängd uthus, lador och bodar, nödvändiga
för förvaring av de naturaprodukter i vilka allmogen på den
tiden erlade sina utskylder.
Under det danska väldet rådde städse konkurrens och
avoghet mellan Gävle och Stockholm såsom handels- och
hamnstäder. Vid Gustav Eriksson Vasas signal till resning mot det
danska förtrycket var Gävle med sina talrika svensk-tyska
köpmän den första stad som vågade att öppet ansluta sig till den
unge befriaren. Socknarna mellan dalagränsen och Gävle följde
exemplet. Vid Ovansjö kyrka, där vägarna mötas, restes 1920
en minnessten över Gustav Vasas första möte med
Gästriklands innebyggare.
Bliven kung gästade Gustav Vasa Gävle stad 1527 på
återväg från Hälsingland och stannade någon tid. Han tog
härbärge »ute i staden»; kungsgården var måhända icke i gott
stånd eller hade ej utrymme nog. Att den dock vid något
senare tid var beboelig visar det fogdebrev Evald Hansson 1533
tick på »Gestringeland och Helsingeland», där det heter »och
unte honom Hans Nåde konungsgården vid Gefle stad ther han
kan hafva sitt tillhåll».
Som den store hushållare kung Gustav var höll han ett starkt
och fast grepp om kronans naturainkomster. Bodar och upplag
på fogdegården vid »Gaffleån» blevo säkerligen rikare fyllda än
någonsin. I Gästriklands räkenskaper av år 1553 finnes
bevarad en uppgift om att fogden Sven Börjeson låtit mura och
bygga en källare, »med en liten stufva ovanuppå», i vilken
källare lax, annan fisk och salt för kronans räkning skulle
förvaras.
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
