Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vårt nordligaste Vasaslott. Några blad ur Gävleborgs historia av Ellen Hagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elle n H a g e n
Om och när Johan III under dessa ar besökte slottsbygget
är inte med visshet känt. Att hans tankar sysslade därmed
och att han planerade en ditresa synes av en den 22
september 1586 utfärdad befallning till borgmästare och råd i Gävle
»att de då strax om våren skulle låta utpåla ån
dersammastedes på båda sidor, så att Hans Maj:t med Galeider kunde
komma der upp till konungsgården». Kanske kom han dit
före sin död 1592, kanske icke.
Ett år därefter stod slottet till det yttre färdigt. Tio år var
säkerligen, efter dåtidens mått, en mycket kort tid för ett så
stort bygge. Och det måste även synas eftervärlden som ett
kraftprov, när man betänker dåtidens ytterst enkla redskap och
arbetsmetoder. Hur prövande långsamt måtte det inte ha gått att
genom ömsevis upphettning och hastig avkylning — eld och
därpå kallt vatten — bit för bit söka »jämka, bryta och bränna
berget undan» för murandet av de väldiga källrarna. Vissa delar
av dessa inreddes till fängelserum; yttermurarna äro ända till
17 fot tjocka.
Det slott som 1593 stod färdigt tedde sig betydligt högre och
ståtligare än Gävle slott av i dag. I inte fullt 150 år fick det
behålla den imponerande resning och utsmyckning det, enligt
bilden i Dahlberghs Suecia antiqua, ännu år 1702 ägde. Denna
bild ger nog en ganska sann och riktig föreställning om slottet,
som med sin massa och sitt jämförelsevis dominerande läge
måste ha företett en imponerande anblick bland stadens låga
och torvtäckta byggnader.
Från en nära nog kvadratformad grundval reste sig slottet
till fyra våningars höjd. Det hade egen kyrka, vars kor sköt
ut utanför den östra murlinjen. Tretton torn och takryttare
krönte den mäktiga byggnaden. Spirorna till alla dessa torn
och takprydnader voro dels i järn från Forsbacka bruk dels
i koppar »med knappar och flaggor», levererade av mäster
Jacob Kopparslagare. Mårten Rodzman — eller Mathen
Rossman som han också skrives — var slottets byggmästare.
Bilden i Suecia antiqua är icke den enda man haft för att
göra sig en föreställning om hur Gävle borg sett ut under sin
första tid. På skylten till ett gammalt värdshus fanns målad
i färger en bild av slottet, som i det närmaste anslöt sig till
Dahlberghs teckning. Med stöd av dessa och andra källor och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
