Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bortom Kebnekaise av Gösta Lundquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slagna i landet. Under vår färd sågo vi ingenting av de
angränsande fjällen; det lättade dock ett tag kring Mårmatjåkkos
stortopp och östglaciär så mycket att vi i alla fall kunde få en
aning om vilka sensationer en vandrare på denna led i vackert
väder skulle få uppleva. Utsikten från platån ovanför
Vistasdalen mot Kebnekaisemassivet torde vara glänsande. Denna väg
kan dock knappast bli en allmän turistled, därtill är den för svår.
Den är visserligen inte mer än 3 mil lång, men från
Rautas-jaure till höjden öster om Ruomaspakte har man att övervinna
en höjdskillnad av 1 000 m och därefter stiga ned lika mycket
igen för att nå Vistaskåtan. Att göra detta på en dag och med
full packning, det går endast en vältränad, van fjällman i land
med. Vill man dela upp sträckan på två dagsmarscher,
försvåras detta av bristen på goda tältplatser. Det är möjligt att
det finns sådana, vi kunde i alla händelser inte i det rådande
vädret upptäcka några på hela vägen från vår egen lägerplats
föregående natt — den var bra — fram till området kring den
namnlösa sjön söder om Varsajaure. Något bränsle fanns
givetvis inte på hela vägen.
Efter ett par timmars forcerad marsch hade vi övervunnit
den branta (c:a 40 lutningsvinkel) storblockiga höjden öster om
Ruomaspakte och befunno oss på 1 500 meters höjd. Vi hade
bara 12 km kvar till kåtan. På vägen dit skulle en älv
passeras och den söder om Varsajaure belägna sjön rundas.
Konditionen var prima, så det skulle gå på ett ögonblick. Vi sågo
ingenting av vår tilltänkta väg, men togo ut noggrann
kompassriktning — vad vi glömde var däremot att se på klockan —
satte hög fart genom dimman, gingo över en rasande stor älv
på en väldig snöbrygga, skymtade en sjö till höger om oss,
rundade denna och beredde oss att stiga ned i Vistasdalen. Vi kunde
emellertid konstatera att vi framför oss inte hade någon dal,
men i stället en svart, himmelssträvande bergvägg. Strax till
höger om oss skymtade vi något som liknade en glaciär. Det
var månljust. Inte i egentlig bemärkelse. Det var tvärtom ganska
skumt. Klockan var midnatt och det hade tjockat på allt
intensivare. Men det var alldeles åt pipan. Vi tuggade upp ett
par chokladkakor var och trodde oss efter en stunds
diskussion kunna fastställa, att vi befunno oss en bit väster om sjön
Varsajaure. Det var alltså denna vi rundat, och den älv vi pas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
