Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
Emanuel Eriksson blir vår ciceron i lantbrukshallen i Jamtli — länsmuseets
märkliga annex för äldre bondehushållning. Samme författare skriver
sakkunnigt och roligt om fäbodväsendets ursprung och utveckling. Janrik Bromé
berättar om Jämtlands äldsta bergverk, silvergruvan vid Övervoldsjön i Offerdal,
som började bearbetas i mitten av 1600-talet. R.
Västerbotten. Västerbottens läns hembygdsförenings årsbok 1931. Red. Holger
Möllman-Palmgren. Umeå 1031. Kr. 3. Årsboken är tillägnad
hembygdsföreningens stiftare, landshövding N. (i. Ringstrand, vars betydelsefulla arbete
för länet får varmt erkännande i en inledande uppsats. I anslutning till
för-sättsplanscherna — reproduktioner av Carl Magnus Lindqvists tavlor — skriver
H. Möllman-Palmgren om västerbottningarna sedda genom sin konstnärs ögon.
Författaren bemöter sörlänningarnas felaktiga metod att »skära allt norrländskt
över en kam». Lika skiftande som de norrländska landskapskaraktärerna äro,
lika djupgående äro differenserna mellan de skilda landskapens folklynnen.
Carl H. Nyström berättar om det medeltida Bure kloster, som enligt
traditionen skall ha legat vid Bureälvens mynning. Uppgifterna härom äro hämtade
från en handskrift av Johannes Burens, förvarad i avskrift i Riksarkivet samt
i Uppsala universitetsbibliotek. Gösta Berg skildrar den svenska tröskvagnens
historia och berättar i detta sammanhang en lustig episod från 1750-talet. Den
reformvänlige godsägaren till Hacksta, Edvard Carleson, hade hört talas om
den bulgariska tröskningsmetoden och beslöt att införa den i Sverige. Varpå
han införskrev en bulgarisk tröskvagn och en »turkisk bonde» och inbjöd ett
antal uppländska jordbrukare att åse experimentet. R.
William Anderson, Karlskrona. Borelius förlag 1930. Kr. 7:50. När Karlskrona
år 1930 celebrerade sin 250-åriga tillvaro med en statlig utställning kunde
staden göra det i stolt medvetande om att ha fyllt sin historiska uppgift på ett
ärorikt sätt. Man förstår sä väl de gamla Ronnebybornas motvilja att i enlighet med
Karl XI:s befallning lämna sin goda, ombonade stad för att flytta över till platsen
»norr om bondens kalvhage» på den vindpinade, kala Trossön och där bygga sig
nya bostäder kring den märkliga hamn, som skulle bli svenska flottans
huvud-station. Men förflyttningen kom ändock till stånd och tillsammans med borgare
från det raserade lilla Kristianopel och hantverkare och soldater från landet norr
om gamla riksgränsen uppbyggde de efter hand den nya örlogsstaden. Därmed
blev grunden lagd till »Carlscroonas» framtida, lyckosamma utveckling. Om detta
samt om Karlskronas arkitektoniska utformning berättar William Anderson i sitt
ovan angivna, vackert illustrerade arbete, vilket vittnar högt om sin författares
förtrogenhet med ämnet och utgör en god rekommendation för det unga
lundensiska förlag, vilket befordrat boken till trycket. M. S.
Fåle Burmans Anteckningar om Jämtland i urval. Skrifter, utgivna av
Jämtlands läns fornskriftsällskap. I. Östersund 1930. Kr. 1: 75. Ros och ris utdelar
lektor Fåle Burman i de anteckningar, som för snart 150 är sedan samlades
om Jämtland. Dessa anteckningar äro nu i urval utgivna. Likt aforismer äro de
sammanförda under rubrikerna klimat och väderleksmärken, åkerbruk och
boskapsskötsel, jakt och fiske, övriga näringar samt folket och dess liv. Om
anteckningarna är det omdömet fällt, att de äro ett av de bästa tillskotten till vår
etnografiska litteratur under de sista åren. Det torde vara skäligt att i Svenska
turistföreningens årsskrift fastslå, att anteckningarna med sitt trevligt kryddade
språk icke blott hava kulturhistoriskt utan ett allmängiltigt intresse. Varje
berättelse, varje tanke, varje förslag bäres liksom av mottot: »Känn ditt land — och
förbättra vad bättras kan». -— Arbetet har gjorts än mer njutbart och nyttigt genom
en värdefull orienterande inledning, ordförklaringar, ort- och personregister.
M. M.
Hjalmar Bjurulf. Västra Småland. Lindblads förlag, 1931. Häft. kr. 7,
klotb. kr. 9. Lindblads förlags serie av hembygdsböcker har fått ett verkligt
gott tillskott genom rubricerade publikation, som utgivits under redaktion av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
