Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jalmar Furuskog: Berget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berget
talet, tages malmen från Gällivare i bruk för några anläggningar
i Norrbottens kustland; Melderstein, Strömsund, Avafors och
Vitåfors i Råneå socken, Gyljen i Överkalix, Törefors i
Nederkalix m. fl. Det är typiskt för äldre tiders
transportförhållanden, att de dyra frakterna från Gällivare till dessa bruk snart
gjorde det nödvändigt att skaffa malm sjöledes från Roslagen.
Det sagda torde visa, att Sverige under den gamla brukstiden
var ett järnets land ända från södra Småland till norra
Norrbotten. Den ekonomiska betydelsen därav är lätt att förstå. Men
har det betytt något för landets kulturliv?
Låt oss till en början se på det rent tekniska. Järnets
historia är historien om en lång rad av framgångar, som vunnits
genom mänsklig tankeansträngning och yrkesskicklighet. Se på
en modärn masugn, en produkt av nutidens högsta
ingenjörskonst; den härstammar dock från den enkla grop i marken,
där svensken en gång med hjälp av handbläster smälte ner sin
myrmalm. Bergslagen har varit den svenska odlingens tekniska
experimentalfält. En trött nutidsmänniska, som tvivlar på
framåtskridandet, bör ha gott av att studera arbetets historia i våra
bergslagsbygder. Tag t. ex. malmbrytningens teknik. I många
hundra år hade man inga andra sprängämnen än eld och vatten.
På 1700-talet gjorde krutet sitt segertåg i svenska gruvor, på
1800-talet experimenterade man med det farliga nitroglycerinet
för att snart övergå till dynamiten och de modärna
borrmaskinerna. Eller tag den besvärliga frågan om uppfordringen av
malm och vatten ur gruvorna. I äldre tider utnyttjade man
människans och djurens muskelkraft och byggde sålunda
handspel och hästvindar. Försök att bygga »väderkonster»
misslyckades, men genom Polhems bekanta konstledningar kunde
man använda vattenkraft; det är historiens första lyckade
lösning av problemet om kraftöverföring på längre avstånd. Den
slutliga lösningen av denna bergslagens livsfråga gavs av
elektriciteten. Den håg för tekniska problem, som säges utmärka
svensken, har säkerligen till mycket stor del utvecklats i hägn
av den gamla bergslags- och brukskulturen.
Det som mest förvånar en nutidsmänniska vid studiet av det
gamla brukslivet är kanske det oerhörda arbete som man måste
ägna åt transporten. »Kol- och tackjärnskörare i långa rader»
är vad Geijer livligast kommer ihåg ifrån Ransäter. Det var
mycket som skulle fraktas: ved till gruvan, malm till hyttan,
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
