Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel L. Romdahl: Åtta sekler —Åtta bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åtta sekler — åtta bilder
Under 1400-talet, sannolikt så sent som på 1480-talet, har den
fått sina tre konstfullt uppdelade valv och torde i det
sammanhanget ha erhållit den rika bemålning i kalkfärger som täcker
väggar och valv i kyrkorummet och vapenhuset och som ännu
finnes bevarad, ehuru väggarnas bilder blivit täckta av
vitlimning. Valvens målningar äro sällsynt väl bibehållna och höra
till det dyrbaraste vi äga av medeltida bildkonst. En stor del
av de bästa verken av måleri och skulptur från Sveriges
medeltid är ren importvara och vittnar visserligen om våra förfäders
smak och ekonomiska offervilja, men icke om deras egen syn
eller förmåga att gestalta. Mästaren till utsmyckningen i
Härkeberga, Albert Målare, vars stil med säkerhet känts igen från
hans på 1480-talet signerade målningsföljder i Husby Sjutolft
och Kumla, torde, som namnet anger, visserligen vara av tysk
börd, men enligt vad forskningen kunnat fastställa har han blivit
upplärd i sin konst av en mäster Peter som ett par årtionden
tidigare låtit sin pensel löpa i Mälardalens kyrkor. Om Albert
varit född inom landet eller icke är oväsentligt, huvudsaken är
att han levat här sedan ungdomen och utvecklat sin festliga
utsmyckningskonst och sin frodiga berättargåva på svensk botten
och under påverkan av det svenska lynnet. Han kan konsten
att vackert och sinnrikt spänna sitt nätverk av ornament över
valvens ribbor och att anpassa ornament och figurer efter de
ytor murmästaren ställt till hans förfogande. Han sätter in sina
änglar med halvutslagna vingar i de smala romboiderna och
han fyller ett liggande romboidfält med en Simson som
kommer knogande med Gazas portar. Han komponerar in sina
bilder i arkitekturen med ett mästerskap som de säkraste
dekorativa målare kunna avundas. Men han fängslar oss
framförallt som en skildrare av Guds nåde. Må vara att han, som
professor Otto Sylwan uppvisat, lånat vissa formler i berättelsen
från det uppbyggliga bildverket »Biblia Pauperum»,
»Fattigbibeln». Själva tonen och stilen i berättelserna är hans egen
och helt i samklang med kynnet hos hans uppdragsgivare,
1400-talets uppsvenska bönder. De äro alltså långt ifrån det sirliga
och nätta. När Maria, den blida mö och moder, blivit visad
den ära henne tillkom, och de himmelska härar fått bringa henne
sin uppvaktning, kunde det vara nog med vänhet. Vad man
eljest ville ha var en kraftfull och lättfattlig bondekonst där de
agerande sågo ut som de vore ens eget sockenfolk. Gudsman-
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
