Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel L. Romdahl: Åtta sekler —Åtta bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åtta sekler — åtta bilder
framhäves av en latinsk inskrift — haft sin harmlösa gamman
åt att i bilderna se och återfinna de humoristiskt återgivna
dragen av samtida folkligt liv. Bönderna och deras hustrur ha väl
pekat ut de olika personerna och deras märkliga öden för sina
barn, och dessa ha stått med vidöppna ögon och tagit parti för
och emot de agerande. Den publik för vilken bilderna målades
har uppfattat det som en självfallen sak att bibelns gestalter
voro skrudade i dräkter av samma snitt som herrarna och folket
buro på deras egen tid. För oss ger detta ett drag av lustig
och naiv saga åt framställningen och låter denna samtidigt få
värdet av en kulturhistorisk källa. Vi kunna vara säkra på att
så som krigsmän och lantfolk äro klädda på Härkeberga kyrkas
målningar så ungefär väntade sig Härkeberga sockenmän att möta
dem i levande livet. Att påstå att alla enskildheter stämde
överens med skick och bruk på platsen vore alltför dristigt. För att
kunna göra det, måste man till punkt och pricka känna till vad
mäster Albert lånat av utländska förebilder och vad han hämtat
ur en egen fatabur, som blivit fylld med intryck av svenskt skick.
Kyrkomåleriet upphörde ej att övas med reformationen, och
från den senmedeltida målarkonsten gå halvt lönnliga trådar till
böndernas bonadsmåleri i Halland, Småland och Dalarna under
1700-talet och förra hälften av 1800-talet.
1500-TALET.
Från folkungatiden och unionstiden ha vi ej i behåll några
kungliga gemak. Det är först Vasakungarna som lämnat efter
sig slott, vilkas utstyrsel ännu vittnar om den prakt och ståt som
hövdes ett konungsligt hov. Konung Eriks gemak i Kalmar slott
är det praktfullaste rum vi äga i behåll från Vasatiden. Den
höga panelen med parställda korintiska kolonner och
inläggningar i ädla träslag och det vackert indelade, rikt snidade taket
förskriva sig från den lyxälskande Eriks tid. Taket bär årtalet
1562. Om också den målade stuckfris, av vilken våra bilder
återge ett par detaljer, har utförts så pass tidigt är en annan fråga.
Professor August Hahr, den trägne och framgångsrike forskaren i
Vasatidens arkitekturhistoria, har gjort troligt att det är Johan III:s
från Schlesien stammande »gipssnidare» Antonius Watz, upptagen
i arkitekten Johan Baptista Pahrs räkenskaper rörande
ämbetsfolket i Kalmar för åren 1572—74, som utfört de rika ornamen-
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
