Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sven Barthel: Kungsleden i september
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vaktmästare Lundgren i sitt svarta skägg. Han inrättar sig för
vinterns eremitliv. Med båten i morgon kommer årets sista post.
Vädret är lika strålande klart. En oändlig sikt. Man urskiljer
varje knottra i fjällens konturer, varje block, varje grantopp,
varje skiftning i björkskogen.
Båten nedifrån Porjus kommer på eftermiddagen. Den heter
»Salto» och har flera passagerare ombord: En lapp. En arbetare
från Suorva, som varit nere till tandläkaren i Gällivare. En ny
dammvakt med fru och flyttning. Och en desinfektör med
cyanväte i packningen.
Den stannar vid lastbryggan under Sjöfallet. Därifrån forslas
varorna på decauville-bana över näset till nästa båt. Under tiden
titta vi på fallet, klättra över ett berg av äckligt gredelin färg ned
till Hermelins fall, långt ned, så vi känner vattendammet i ansiktet.
Uppkäftig kan man vara till vardags. Men ibland är det
ljuvligt skönt att öppna sig motståndslöst, bara sitta stilla och
tillbe ett okuvligt element. Låta sina sinnen bedövas och
berusas av naturkrafters våldsamhet.
Vidlyftigare vattenfall finns det. Men detta är stort. Detta
med en vattenmassa, som inte först är inpressad och
söndervispad i en trång ränna. Utan en hel sjö som störtar ut över
avgrunden i ett enda språng, en enda blänkande välvning. Och
krossas tvärt i en jättekaskad av skum.
Där hoppar inga halta laxar!
Det är skumt, innan båten är klar. Och i nattmörker glida vi
in till Suorva, ett ödemarkssamhälle, tindrande av ljus och
myllrande av liv. En ingenjör och 25 arbetare äro sysselsatta här
fortfarande. Det är en av dammens vattentunnlar som repareras.
Bergarten är för lös, klippstycken ha fallit ned från väggarna
och slipat upp jättegrytor i botten på ända till tre meters djup.
Nu blir alltsammans cementerat.
Vi få äta i mässen och sova på turiststationen. Nästa morgon
få vi motorbåt till Vakkotavarekåtan, och så är det leden igen.
En våldsam stigning ögonblickligen, brant och hal. Men väl uppe
på heden har man lön för mödan. Vackert väder som vanligt
denna underbara september. Och här är högfjällen!
Hela Sarek-massivet i söder, kammande himlen med sin vilda
kontur, med skimrande isfält och lätta skyar drivande kring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
