Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hakon Ahlberg: Svenska färder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har säkert haft sin betydelse; hotellväsen, resetjänst, turistföreningar
ha vuxit och blomstrat av dess näring. Men icke så
litet av oäkta naturkänsla, av förfalskad »hemindustri», av
hycklad gästfrihet parad med profithunger, av förflackande
sensationslystnad har den också fört med sig.
Även om det kan vara smickrande för ett land att räknas
till de »stora» turistländerna, så är det knappast någon olycka
för dem, som i detta avseende blivit förbisedda.
Sverige hör väl på det hela taget till denna senare kategori.
Vi ha vår Göta kanal, som turistled likväl av skäligen blygsam
art, vi ha midnattssolen, som vi dock inte äro ensamma om.
Vi ha fjäll och glaciärer, floder och forsar, men knappast några
av dessa äro av sådana mått eller eljest så märkliga, att de nått
internationell ryktbarhet.
Vi ha kort och gott vårt svenska landskap, utan sensationella
drag men likväl rikt skiftande i sina nyanser, aldrig riktigt
yppigt, sällan verkligt storslaget, inte ett kulturland av den art,
där själva myllan är full av seklers minnen, inte heller en
jungfrulig vildmark, men ett land, där allvarlig urnatur fått vänliga
drag av mänsklig idoghet, fullt av friska och fina detaljer och
inte utan blygsamma minnesmärken av kultur ända ute i
avlägsna landsändar.
Det är sådana egenskaper hos det svenska landskapet, som
vi ha all anledning att taga vara på och tillägna oss. Vi ha
också särskilda möjligheter därtill; nästan överallt är landet fritt
tillgängligt och öppet för var man. Den, som försökt en
fotvandring i söderns kulturländer, vet vad det vill säga att vandra
miltals på dammiga vägar, instängd mellan murar, krönta av
glasskärvor och järntaggar, utan att finna en grön fläck där
man kan vila, och den, som besökt de stora turistorterna, kan
vittna om hur naturen vandaliserats för att göra det bekvämt
åt turisten. Han skall då förstå att värdesätta den rörelsefrihet
och den naturliga friskhet, som det svenska landskapet
erbjuder.
De modärna kommunikationerna ha givit möjlighet att färdas
fort och att färdas långt, åtminstone för den, som har råd och
möjlighet. Och det är en underbar sak att få se något av
världen bortom hembygdens horisont. Men fartens och det
främmandes tjusning kommer oss att glömma vad som ligger
närmast till hands och som dock måste vara det väsentligaste: att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>