Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femtio arbetsår en kort återblick jämte redogörelse för stf:s verksamhet under år 1934
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femtio arbetsår
FÄLTVERKSAMHET.
Redan från föreningens tidigaste år stammar den verksamhetsgren,
som nu inom föreningen benämnes dess fältverksamhet. I första hand
vände man sig mot fjället. Det är förklarligt, att den nybildade föreningen
såg som en av sina främsta uppgifter att göra de svårtillgängliga
fjälltrakterna lättare åtkomliga. »Det var nämligen först vid den tidpunkt då
norra stambanan hade satt vår härliga jämtländska fjällvärld i bekväm
förbindelse med rikets övriga delar och vi börjat komma underfund med
att även inom Sveriges landamären skatter av hittills så gott som okänd
naturskönhet stodo oss till buds, som behovet av en turistförening
uppstod», säges det vid en återblick över de första tio åren av
turistföreningens verksamhet.
Bland föreningens första och viktigaste uppgifter var för den skull
uppförande av stugor i fjälltrakterna, de delar av vårt land, där den enskilda
företagsamheten icke haft möjlighet att fylla behovet. Ur den första enkla
fjällhyddan — den första var Varvekhyddan från 1888 — har
utvecklats den väl ombonade standardstuga med två rymliga rum, som
föreningen numera vanligtvis uppför i fjälltrakterna. Dessutom bygger STF
numera s. k. »prismastugor» eller »toppstugor» för att underlätta
bestigningar i något visst massiv eller som övernattningsställe, där uppförandet
av större stugor av en eller annan anledning är omöjligt eller onödigt
dyrbart. Föreningen äger och disponerar nu 38 turiststugor med sammanlagt
238 bäddplatser. Under de gångna åren ha dessa stugor helt säkert
mottagit sammanlagt över 100 000 besökande.
På sådana punkter utmed vandringslederna i fjället, varest
övernattning på grund av de långa avstånden till närmsta stuga är behövlig, men
där uppförandet av en så pass omfattande anläggning som en stuga ej
anses motiverat eller är alltför kostsamt låter föreningen bygga kåtor
efter mönster av de vanliga lappkåtorna. Dess äldsta kåtor från år 1900
vid Unna Järta och i Rapadalen i Lappland äro för länge sedan rivna.
Från år 1925 har föreningen vid de mest besökta kåtorna börjat uppföra
stolpbodar för förvaring av sängkläder, köksutrustning och servis m. m.
I nuvarande stund äger den 24 kåtor, varav 8 med bod.
Det är emellertid ej endast sådana stugor och kåtor utan betjäning, som
föreningen anlagt, utan redan tidigt tillkommo vad som numera benämnes
turiststationer, d. v. s. sporthärbärgen, där personal är anställd och där
logi och mat tillhandahålles. Föreningens äldsta turiststation var
»Sylhyddan», från år 1897. Undan för uiidan har utvecklingen sedan gått
framåt, så att föreningen nu äger 12 turiststationer i Lappland, Jämtland
och Härjedalen med en kapacitet av sammanlagt 518 bäddar.
Under föreningens första tid nyttjades turistanläggningarna i
fjälltrakterna endast för sommarbruk, men med vinter turismens inträde och
tillväxt ha anstalter träffats för vinterfärdande. År 1903 öppnades
Sylstu-gan för sin första, då ännu korta, vintersäsong.
Antalet besök i föreningens turiststationer kan under de gångna åren
beräknas ha uppgått till 225 000 och antalet logi till 250 000.
För att underlätta framkomstmöjligheterna har föreningen alltsedan
414
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
