Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lennart von Post: Landskapet Dalsland. En naturhistorisk rundfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lennart von Post:
LANDSKAPET DALSLAND
EN NATURHISTORISK RUNDFÄRD
Dalsland är ingen enhetlig bygd. Det är ett motsättningarnas
landskap. Inom dess gränser ligger en fjällvärld i smått sida vid
sida med ett av Sveriges plattaste slättland. Skogsåsarnas och
de långa sjöarnas Värmland möter »på Dal» både Bohusläns
storskurna klippterräng och ett östsvenskt lågland med
lergär-den, bergknallar och steniga skogsbackar. Och där reser sig
Kroppefjälls gnejsmassiv med hed, myr och ödetorp på sin
väglösa hjässa, likt en trollborg, hemlighetsfull och ointaglig mellan
vida, öppna odalbygder.
Det riktiga Slättdal, Dalboslätten, ligger så långt från
åtminstone mitt privata ideal av landskaplig skönhet, som det gärna är
möjligt. Intet vatten, ingen ansats till detta säregna linjespel, som
ger liv och skönhet åt de flesta andra svenska slättbygder. Bara
slätstrukenhet! När jag trampat fram på cykel, mil efter mil på
backfria Slättdalsvägar, hur tacksam har jag inte känt mig, när
en ådals brinkar och serpentiner eller till och med en högmosses
välvning skänkt ett litet avbrott i enformigheten hos detta »land
med idel himmel och havrejord».
Men Skogsdal, »Bergdal»! Visserligen har jag hört talas om en
stadschaufför, som brast i hysterisk gråt, när han äntligen med
sin bil helbrägda kommit till Långed efter en skymningsfärd
vägen över Håverud. Men äger södra Sverige ett stycke land, där
skog och bygd, höjder och glittrande vatten, fjärrsyner och trollska
idyller växla så kaleidoskopiskt och ändå samla sig till ett så
harmoniskt och mångtonigt ackord? Och Lelången och Stora Le!
Förtjäna de inte minst lika många stjärnor i resehandboken
som själva Fryken?
Jag förstår »Bergdals» bebyggare, när de i berättigad stolthet
över sin hemtrakts pittoreska, ständigt skiftande skönhet tala om
ett »Gördal» därnere på slätten.
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
