Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gerda Palm: Rostock. En gammal brunnsort på Dal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rostock
Äter hoppa vi över ett par årtionden och få i ett brev från
prostinnan Örtenblad på Ör, daterat Råstock den 25 Juli 1822, en
beskrivning på det sällskapliga liv, som där då pågick och till vilket Örs
prostgård tyckes ha lämnat en del inslag. Men först och sist skildras
här ett stort evenemang: Karl XIV Johan, som på sin väg till Norge
gästade trakten, hade uppslagit sitt läger vid Rostock, där han gav
en stor Wi till vilken societeten från hela Dal var inbjuden. Den unga
prostinnan beskriver på ett målande sätt den ståtliga festen och först
och främst de damer, naturligtvis, som kungen i nåder särskilt
uppvaktade. Själv hade han, som vanligt under sina upprepade uppehåll
i orten på resor till Norge, sitt kvarter på Ekholmen, den i närheten
av Rostock belägna gamla herrgården. Där finnes ännu i samma
skick som när kungen gästade gården det rum han bebodde med sitt
Karl Johans-möblemang och den stora sängen fylld av pösande bolstrar.
Väggarna äro bemålade med krigiska emblem, vari spöknippet, sena
tiders välbekanta fascistmärke, går igen.
Åter gå några årtionden. På 1850-talet upplevde brunnen, såsom
förut är nämnt, ännu en glansperiod. Dess intendent och ägare var
C. Gödecke från Stockholm, som nedlade sin förmögenhet på att
sätta den i tidsenligt skick. Enligt ett gammalt brunnsprospekt,
infört i »Illustreradt Nyaste Söndags Magasin» 29 mars 1857, finner man,
förutom en noggrann beskrivning av utförda förbättringar, en
graverad teckning över brunnens byggnader, först och främst det
nyuppförda badhuset. Det gamla tyckes dock ännu ha varit i bruk, och enligt
teckningen utgjorde nybyggnaderna tillsammans ett stort komplex.
Efter Gödeckes tid växlade ägarna ofta, och brunnen gick under
några årtionden rätt mycket tillbaka för att på slutet av 1800-talet
åter ryckas upp.
Förra året revs det gamla badhuset, som var byggt 1857, och ett
nytt och helt modärnt uppbyggdes, dock i en stil som väl anpassar sig
till den gamla bebyggelsen i övrigt.
Men helt förändrad är den idylliska omgivningen med dess
avskildhet från världen. Borta äro de små torvtäckta stugorna vid
vägkanten, där en vänlig gubbe eller gumma tittade fram i den låga dörren.
Runt om brunnen har ett modärnt samhälle vuxit upp och den ena
funkisvillan efter den andra bygges på fjällplatån, varifrån man har en
vidsträckt och storartad utsikt över de omgivande vidderna,
begränsade av Vänerns långa silverband och Kinnekulles blånande bergtopp.
»Brånasmedens», den dalsländske bondeskaldens framsynta spådom
går kanske snart nog i uppfyllelse:
»Huru skönt och härligt ligger
Rostock, snart en liten stad—»
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
