Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustav Rosén: Väg och bygd i Västerbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjugufemårsperioden 1911—1935. De allmänna vägarnas längd har något mer än fördubblats i de båda nordligaste länen. I övriga norrlandslän liar väglängden ökats med 30—90 procent. Inom mellersta och södra Sverige, där vägbehovet i allmänhet var väl tillgodosett före nyssnämnda period, har längden av allmänna vägar ökats med lägst 7, högst 50 procent. Folkmängden på landsbygden har under samma tid minskats i 15 län i mellersta och södra Sverige och företer avsevärd ökning, med omkring 10 000 invånare, allenast i Kristianstads län. De norrländska länen uppvisa däremot större ökning. Minst är denna i Jämtlands län med 11000 och störst i Västerbotten med 39 000 personer.
I början av år 1937 beräknas de allmänna vägarna i Västerbottens län ha uppnått en längd av i runt tal 6 700 kilometer. Men utom denna aktningsvärda väglängd finnas ett mycket stort antal vägar, som underhållas av enskilda, fastän de i större eller mindre utsträckning tjäna allmänt ändamål. Uppgift saknas om dessa vägars sammanlagda längd, men sannolikt är den minst ett par tusen kilometer. Det är ej alldeles rättvist att ett fåtal småbrukare själva skola helt underhålla sin väg, som tidvis nyttjas både för virkestransporter och turisttrafik, och samtidigt bidraga till underhållet av de allmänna vägarna. Visserligen kunna de förbjuda vägarnas användning, men det är en utväg som de ytterst ogärna tillgripa. De se intet hellre än att även deras väg trafikeras, fastän denna trafik på grund av underhållet kan ställa sig rätt dyrbar för dem.
Det är en gängse uppfattning att även Västerbottens län fått en mängd vägar anlagda eller förbättrade tack vare det betydande antal arbetslöshetsmiljoner, som utgått för vägbyggnader. Ehuru brist på arbetsföretag ej förelegat, omfatta statens arbetslöshetskommissions vägbyggnader i Västerbottens län endast 126 kilometer, som fullbordats, samt 59 kilometer, som påbörjats men ej äro slutförda. Härtill komma några s. k. enskilda utfartsvägar, vilka utförts som statskommunala reservarbeten. Ett stort antal arbetslösa västerbottningar ha hänvisats till södra Sverige för att räta och bredda gamla vägar i stället för att bygga välbehövliga nya vägar i den egna hembygden.
Fastän vägbyggandet under de senare åren bedrivits i stor omfattning föreligger alltjämt ett oerhört behov av vägar i detta vidsträckta län, som i areal motsvarar ett tiotal syd- och mellansvenska län och är dubbelt så stort som konungariket Belgien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
