- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1937. Västerbottens län /
242

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björn Collinder: Lappväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Björn Collinder

tillsammantagna, skulle läggas öde, så måste man väl säga att
renskötseln inte saknar nationalekonomisk betydelse. Och det ha de
svenska statsmakterna haft blicken öppen för. Under de
sistförflutna trettio åren har svenska staten på renskötselns konto givit ut
åtskilliga hundra kronor per år och renskötande familj. En dryg
del av dessa utgifter ha dock gått till utredningar och är sålunda att
betrakta som engångsutgifter.

Flyttlapparnas privilegier innebära för den bofasta befolkningen
en inskränkning i äganderätten, ett servitut, som åvilar alla utägor
ovanför lappmarksgränsen, på sina håll jämväl nedanför
lappmarksgränsen, ja till och med ända ned till havskusten. Den skada
som renarna göra på utestående gröda får odlaren i vissa fall själv
stånda. Härigenom uppkomma invecklade rättsliga
mellanhavanden, som statens vanliga verkställande organ inte kunna bemästra.
Man har sett sig nödsakad att skapa en särskild
renskötselsförvaltning, i dagligt tal kallad lappväsendet.

Bortsett från nomadernas skolväsen, som i sin helhet lyder unde1,
statens nomadskoleinspektör, ha Norrbottens, Västerbottens och
Jämtlands län vart sitt lappväsen. Lappväsendet i Västerbotten
skötes av en lappfogde, och på samma sätt är det i Jämtland; men
Norrbotten har visat sig för stort för en lappfogde: man har måst
dela upp länet i två lappfogdedestrikt, och tidvis har det varit tre.
De olika länens lappfogdar sortera under vederbörande
länsstyrelser och ha ingen gemensam myndighet över sig förutom K. M :t.

Lappfogden har inte till uppgift att utkräva skatt av lapparna.
Med skatteärenden har han egentligen ingenting annat att göra än
att han mottar och granskar nomadlapparnas självdeklarationer
och i sin mån tillser att de bli rättvist taxerade. Hans
huvuduppgift är att övervaka efterlevnaden av de lagar och förordningar som
gälla renskötseln. För att kunna göra det måste han veta allt som
är värt att veta om renskötseln och noga följa med allting som
händer och sker eller kan väntas ske på renskötselsfronten inom
hans distrikt, och han tillbringar halva året på resande fot. En
lappfogde måste vara lagklok och praktisk, språkkunnig och
uppslagsrik, skicklig underhandlare och härdad friluftsmänniska.
Våra statsmakter ha nu haft femtio år på sig att besluta sig för att
sätta denna lilla tjänstemannakår på ordinarie stat.

Lapparna äro, som redan har antytts, organiserade i distrikt, som
kallas lappbyar. Sålunda äro Vilhelmina, Sorsele och Tärna
socknar uppdelade på vardera två fjällappbyar. Lappbyarna ha egna

242

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:08:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1937/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free