Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl-Julius Anrick: Till turistvärdarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl-Julius Anrick
eller studier i mera allmänbildande syfte är ute på färd. Ypperliga
möjligheter ger ju nutidens underbara kommunikationsmedel, mer
fantastiska än vi av vanans makt ser dem.
Turistväsendet, denna rörelse som vuxit fram sedan 1800-talets
mitt, har fått en betydelse, som väl inte pionjärerna kunde ana.
Den har numera tack vare tidsförhållandena alltmer kunnat
demokratiseras. En semester bör vara varje människa beskärd.
Härmed har det också kunnat ges en djupare innebörd i
turistföreningens maning: känn ditt land. Detta påverkar i sin tur
förhållandena inom turistvärdarnas näringsgren. Alla slag av färdande
skall nu hotellmannen, turisthotellsvärden,
gästgivargårdsföreståndaren, fjällstugumannen, pensionatsvärdinnan ta hand om,
väl förpläga och gott härbärgera.
Förbilligande och rationalisering har blivit dagens lösen. Inte
så att förstå, att vi alla skall göra om oss och stöpas i en form, det
måste finnas anläggningar för skilda slag av önskemål, och
turistvärden har att inrätta sig efter det klientel han söker. Men
kraven på de enkla anläggningarna har stigit och även den
anspråkslöse resenären fordrar komfort och trevnad.
För tillfället är vi också inne i en rastlöshetens period, där man
finner mer rekreation i att ständigt färdas från plats till plats än i
ett lugnt stillablivande i en omtyckt miljö. Även detta präglar vårt
nutida reseliv och semesterfirande.
En tredje faktor, som gör sig alltmer gällande, är
nutidsmänniskans intresse för friluftsliv. Ett sunt friluftsliv håller på att växa
fram; det är utan behov av konstlade medel.
Här står vi ännu bara vid början av en utveckling, och klokt
handlar den företagare, som fäster avseende vid dessa intressen —
inte för att oblygt slå mynt av dem utan för att ta vara på och hjälpa
till i en fostran, som också kommer att vara honom och hans näring
till bästa nytta.
Av reselivets och turistväsendets storleksordning beror
turistvärden. Blommar reselivet, blommar hans verksamhet; skulle det
tyna, tynar också hans rörelse.
Finns det några siffror, som direkt ger ett uttryck för storleken
på hotellens näringsgren? Några tal som kan ge oss en uppfattning
om betydelsen av hotell- och pensionatsfolkets arbete? Låt oss
under det namnet sammanfatta hotell, restauranger,
gästgivargårdar och pensionat. Det fanns år 1930 nära 4 000 sådana företag
i vårt land. Hur många de betjänade vet jag inte. Men de höll dag-
304
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
