Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axel L. Romdahl: Det monumentala Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel L. Romdahl
än vida anspråkslösare nutida byggnader. Och den skulle om
den isolerades från omgivningen knappast göra någon större
verkan. Parken är anlagd med en genial blick för terrängen:
en öppen plan och en blomsterparterr närmast slottet, en lång
spegeldamm mellan avtrappade släntor i byggnadens mittaxel,
dubbla alléer på sidorna, och på en bergknalle i fonden ett vitt
minnestempel över fideikommissets stiftarinna. Till vänster vägen,
bakom det monumentala stängslet av vita murpelare och svarta
spjälor. Till höger en engelsk park som egentligen består av en
Kindahage med ek, björk och gran, flyttblock och vildrossnår.
Sturefors har ett överdådigt praktrum som nära nog är utan
motstycke i ett svenskt adelsslott, en sal som i två våningars
höjd går tvärs igenom byggnaden och vars vita spegelvalv
smyckas av rika guldornament efter ritningar av Tessin. Eljest äro
rummen måttligt stora. Vackrast av dem alla är det lilla
kinesiska kabinettet, där allt, väggarna, möblerna och de från Kina
hämtade porslinsvaserna och figurinerna, finnes kvar i
ursprungligt skick.
Sturefors slott är en enda stor släktgömma. 1500-talets Bielkar
ha lämnat efter sig Ture Pederssons värja och drottning
Gunillas pokal. Som minne av Nils Bielke, fältmarskalken, hänger
på väggen den klinga han förde i slaget vid Lund och på vars
spets Sveriges kungakrona hängde, såsom Karl XI lär ha sagt.
Bägaren ur vilken excellensen Piper drack vatten under den ryska
fångenskapen påminner om ödets obeständighet. Nils Adam
Bielke, den förste fideikommissarien, Gustav III :s guvernör, är
liksom allestädes närvarande i sitt slott, i gevärskammare och
bibliotek, i de gemak han låtit inreda i tidens bästa stil. Och släktledens
långa kedja blir åskådlig för oss i väggarnas porträtt av herrar i
harnesk och i hovdräkt, av damer i pipkrås och rococodecolleté.
Men ett slott som Sturefors är ej blott ett kulturhistoriskt
minnesmärke med en ätts samlade klenoder i sitt hägn. Det är
medelpunkten i en ekonomisk och social enhet, ett rike om man
så vill, med en samhörighet mellan en pliktmedveten godsherre
och hans underlydande som bestått sedan generationer. När den
enheten upplöses är det fara värt att ej heller
kulturminnesmärket i längden skall kunna bestå såsom ett stycke levande
tillvaro, något annat och för mer än ett museum.
Den gamla östgötaadeln bodde ej endast i stolta slott. De
voro undantagen. Men i hundraden av sätesgårdar bodde väl-
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
