Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gösta Lundquist: Genom Kinda och Ydre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gösta Lundquist
Den av fem volymer bestående beskrivningen ger också åt
oss sena tiders barn i många partier en levande bild av Jivet i
en landsände, sådant det levdes långt innan tekniken och
industrialiseringen hunnit åsätta den sin prägel. Den ger oss också
bilden av en man, som på ett sätt, som förefaller oss nästan
ofattbart, håller på allt vad gammalt och fornt varit haver, som i den
benhårdaste konservatism motsätter sig allt vad en ny tid har
att ge i initiativ och tankegångar.
Det ligger något rent medeltidsmässigt i det sätt, på vilket
den gamle kammarjunkaren slungar ut sitt anatema över den
inbrytande liberalismen, hur han i de ilsknaste, men i
grunden rätt sympatiska vändningar motsätter sig anläggandet av
järnvägar i landet, hur han i bestämda ordalag pläderar för
återinsättandet av spögubben i våra kyrkor, vilken haft till
uppgift att väcka sovande besökare, hur han hudflänger sina
söner i uppfostrande syfte, »så att det blir ont om björkris i
trakten», hur han avfärdar tanken på att inrätta seminarier
med ett allmänt tal om »olycksbringande drängakademier».
Väl här vid Tomestorp erinrar jag mig en annan episod, som
lätt går att lägga till den hårdbenade kammarjunkarens
debetsida. Vid trettiosex års ålder flyttade han härifrån till Bulsjö i
Ydre. Den motivering han ger till denna flyttning kastar inte
så litet ljus över hans sinnelag och inställning till problemen.
»Under loppet af mina första landtmannaår», säger han i
sina självbiografiska anteckningar, »undergick födelsebygden
stor förändring: vid gästgifvaregården Kisa, nära min bostad,
uppväxte en liten köping, med bosättning av en stor hop slödder
och vinglare, hvaremot de kunniga och vettiga män, som i
min barndom prydde och gagnade samhället, så småningom
bortdogo eller afflyttade, utan att erhålla liknande efterträdare.
Jag beslöt då att försälja mina dervarande fastigheter och
nedslå mina bopålar uti nästgränsande härad Ydre, där
förfäderna bott från början av 1600-talet, sedan min farfars
farfars far dit inflyttat från Salshult i Östra härad af Småland.»
Demokrat var Leonard Fredrik Rääf minst av allt. Han höll på
sin ställning och sin släkt. »Slödder och vinglare» blev för honom
alla de människor, han med en bondehövdings inställning till
tillvaron inte förmådde inpassa i sitt patriarkaliska, feodala system.
Men ändock har man, trots allt vad som här är sagt, ett visst
utbyte av att följa den myndige lantmannen på hans färd från
156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
