Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ut i markerna - Gösta Selling: Stadsbon i naturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
surbrunn, upptäckt 1711. Den blev dock aldrig riktigt populär,
och göteborgarna reste hellre till Lundsbrunn vid Skara eller till
det berömda Medevi. Eftersom malmöbornas närmaste brunnsorter
voro Ramlösa och Ronneby kom väl brunnsdrickningen
aldrig alt utgöra något starkare inslag i stadens sommarliv.
Vi ha redan i förbigående berört landerierna i Göteborg, vilka
under 1700-talet blevo motsvarigheter till Stockholms
malmgårdar. Det finns åtskilliga sådana landerier, som bevarats till
våra dagar. Stora Katrinelund och det namnkunniga Liseberg
äro ett par. Bland stockholmska motsvarigheter kunna nämnas
Kristineberg och Rålambshov. Några dylika herrgårdsliknande,
borgerliga sommarställen kan man inte finna i den skånska
metropolen, men självfallet hade även de förmögna malmösläkterna
replipunkter för sin sommarvistelse. Dessa tyckas dock
från början ha varit vanliga bondgårdar, som småningom
omdanats till mera ståndsmässiga hem.
För att återgå till den stad, där författaren är mera hemtam,
skedde i Stockholm under den gustavianska tiden en
nyorientering i fråga om sommarnöjena, deras arrangemang och
placering. År 1801 kunde en författare, J. Elers, konstatera, att
»smaken och lusten nu fallit på lantegendomar, små hemmansdelar
och torp utom staden». Malmgårdarnas roll var i stort sett
utspelad. I slutet av 1700-talet styckade Djursholms fideikommiss
bort de utgårdar och torp, som lågo på Lidingön, och de
förvandlades då till sommarnöjen åt ämbetsmän och borgare från
Stockholm. Ännu kan man i Stockholms omgivningar träffa på
torpställen och lägenheter, vilkas inredning tydligt ger vid handen, att
de redan på 1700-talet tjänat som sommarbostäder åt stadsbor.
Denna utveckling hade flera orsaker. Stadsbebyggelsen växte
sakta ut över malmarna, och det blev trängre om utrymmet.
Men framför allt hade människornas inställning till naturen
blivit en annan, mera romantisk. Man nöjde sig inte längre med
stelt ordnade lustträdgårdar, inhägnade av staket och plank;
den idylliska och lagom vilda naturen med berg och träddungar,
pittoreska utblickar och vida perspektiv kom i stället på modet.
Det är vid denna tid Bellman besjunger Fiskartorpet och Gustav
III låter anlägga den högst romantiskt arrangerade Hagaparken.
Tidens romantiska naturdyrkan tog sig också uttryck i
anläggandet av en alldeles specifik art av sommarnöjen, nämligen
utsiktspaviljonger på höga bergsknallar, varifrån man kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
