Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hans W:son Ahlmann: De stora dalarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avvattnas genom Indalsälven på grund avatt dess naturliga utlopp
vid Brunflo eller möjligen Åsarna fyllts av glaciala leror, sand och
grusmassor. Se på kartan hur besynnerliga de båda älvarnas
avrinningsområden utbreda sig i förhållande till varandra,
och hur egendomligt Storsjön avrinner nordväst om Östersund
förbi Krokom och Hissmofors! Hela Storsjöns dräneringsområde
skulle egentligen ha tillhört Ljungan men har av angivna
omständigheter blivit tillfört Indalsälven. Den senare har blivit
alltför stor, den förra alltför liten. Det är orsaken till den brist på
överensstämmelse mellan dal och älv, som vi förut påpekat.
Medelpad, landet kring de båda stora dalarna, borde således
rätteligen ha haft en vida vattenrikare Ljungaälv och en mycket
vattenfattigare Indalsälv. Men det är nog bra som det är, och
ingen torde yrka på en ny Vild-Huss, som skulle rätta på isens
nyckfulla tilltag att täppa igen utloppet vid Brunflo och
återföra Storsjöområdet från Indalsälven till Ljungan.
Av tre huvudelement är som sagt det medelpadska
naturlandskapet sammansatt. De glaciala och yngre avlagringar, som vi
nu talat om, tillhöra det tredje och yngsta elementet, de lösa
dalfyllningarna eller älvdalssedimenten. Lika betydelsefulla,
kanske till och med viktigare än dessa äro emellertid
dalterrasserna, som så vackert i trappsteg lyfta sig från älven upp mot
dalsidans moränbackar.
De översta av dessa terrassplan utgöra rester efter de deltan,
som älvarna avsatte i sina mynningar under landets stigning
ända från den ]ilats, där isen långt in i dalarna övergick från att
smälta bort i den dåvarande fjorden till att draga sig tillbaka
på land. I Indalen var denna plats belägen vid omkring 240 m
över nuvarande havsytan. Under denna landhöjning försköts
älvmynningen nedåt dalen, så att deltaplanen kommo att ligga på allt
lägre nivå för att slutligen nu för tiden ligga omedelbart under
Bottenhavets yta. Ett vackert exempel på ett sådant är just Indalens
stora delta i Kringelfjärden. Samtidigt som denna förskjutning
av älvmynningen med dess avlagringar ägde rum, skar sig älven
med sina billöden ned genom sina tidigare avsatta
sedimentmassor och bildade härunder de terrasser, som förekomma under
de översta deltaplanen.
Denna utveckling kan för dem, som icke sysslat närmare med
dessa frågor, synas vara något invecklad; den torde bli det i än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
