Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hans W:son Ahlmann: De stora dalarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
högre grad, när talet faller på deltanas inre struktur. För
geologen och geografen blir däremot denna byggnad av årsvarviga
mjälaskikt ett medel till ytterligare klarläggande av hela
händelseförloppet.
För ett kvartsekel sedan tog sig geologen Ragnar Liden för att i
Ångermanälven räkna och i diagram upprita alla årsvarven i
de mäktiga avlagringarna från älvens nuvarande yta till de
översta deltaplanen. Helt nyligen har han publicerat sina
resultat. Även om de gälla Ådalen äro de så betydelsefulla för
förståelsen av icke blott Indalen och Ljungadalen, utan också för
hela nedre Norrland, att man har allt skäl att här anföra några
data ur dem.
Inlandsisens kant stod vid Härnösand för 9250 år sedan.
Under följande 425 år drog sig isen tillbaka upp genom Ådalen
till den plats vid Kortingselet ovanför Junsele, där den
dåvarande havsstranden var belägen; nu ligger denna 230 m ö. h.
Efter ytterligare 325 år var den sista isresten i Ångermanälvens
dräneringsområde bortsmält. I den historiska tideräkningen
motsvarar detta år 6600 f. Kr. Efter nämnda år avsatte älven
under sin genom landhöjningen förorsakade fortsatta
förskjutning nedåt dalen de av mjäla bestående s. k. postglaciala
älvdalssedimenten eller deltalagren. Som ytterligare märkesår i den
Lidénska almanackan för Ådalens historia kan nämnas årtalet
5700 f. Kr., då älvmynningen stod vid Nämforsen, som nu
befinner sig 134 m ö. h. Samtidigt når i Indalen, enligt R.
Sandegrens undersökningar, tröskeln vid nuvarande Döda fallet upp i
vattenbrynet så att Ragundasjön isoleras från fjorden nedanför.
Nämforsen och Gedungsen föddes alltså vid ungefär samma tid.
Landhöjningen fortsatte alltjämt men med successivt avtagande
hastighet. Till nuvarande Forsmobron, 85 m ö. h., hade sålunda
älvmynningen hunnit förskjutas omkring år 3950 f. Kr. och vid
vår tideräknings början stod den strax nedanför Björkå bruk,
23 m ö. h. Nu har den som sagt nått Bottenhavets yta.
En likaledes nyligen offentliggjord undersökning, av Erik
Fromm, angående de Lidénska årsvarvens innehåll av
frömjölskorn har bl. a. visat, att den postglaciala tidens
klimatopti-mum med riklig björkskog och inslag även av de ädla lövträden
alm, ek och lind inföll någon gång mellan år 5000 och 3000
f. Kr. — d. v. s. under äldre nordisk stenålder. Därefter blir
klimatet icke längre så fördelaktigt, även om den stora försämringen inträder långt senare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
