Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils Ahnlund: Det gamla Medelpad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medelpads järnbruk omkring
är 1870. Ännu vid denna
tidpunkt var driften i gång vid
tretton bruk.
A.-B. KART. IN ST.
utödde skogen genom ovarsam kolfångst, »så att storvirke och
sågtimmer», heter det en gång, »måste i kolmilan hava sitt
sista öde». Dock utjämnades småningom denna motsättning,
som just i Medelpad synes ha tagit sig särskilt skarpa uttryck;
man insåg allt bättre vikten av samverkan och
arbetsfördelning, och allt flera av landskapets egna söner ägnade sig i goda
tider jämsides åt båda näringsfången.
Under 1800-talet tillkommo ännu några medelpadska
järnbruk, särskilt Matfors i Tuna, som grundades av James
Dickson & C :i (1833). Så gott som alla ägde de alltjämt bestånd, när
omsider den stora järnbrukskrisen svepte fram; nu försvunno
de, omkring 1870—80, det ena efter det andra, vikande för
övermäktiga krafter. »Vi flyta på träet men sjunka på järnet.»
Vid masugnen i Gaitström var dock driften i gång så sent som
1916, under världskriget, då den lades ned efter en
arbets-konflikt. En rest av Lögdöverkens utslocknande rörelse utgör i
vår tid Sunds mekaniska verkstad nära Alnösundet, på visst
sätt kärnan i den stora industri, som förenas i Sunds aktiebolag
(1876). Och utan allt detta, som ännu i dag lever kvar av de
gamla medelpadsbrukens miljö, vore i sanning den
kulturhistoriska dokumenteringen för detta norrlandslandskap
fattigare och färglösare än den nu synes oss. Glanspunkten är väl
Galtström, ett det avstannade arbetets friluftsmuseum, som
trots avståndet från allmänna färdevägar väl förtjänar att ses
i sin stämningsrika, svalkande omramning av skog och hav.
Riktigast uttryckes saken så, att brukens domäner och för-
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
