Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torsten Hèrnod: En svensk industriell storbygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En svensk industriell storbygd
Medelpad är ett av Sveriges minsta landskap, det andra att den
övervägande delen av dess befolkning sammandrages just i
Sundsvallstrakten. När trävaruindustrien satte in på allvar, hade
detta till en av sina första följder en stark invandring dels till de
norrländska sågverksområdena nere vid kusten, dels till de
mest utpräglade skogssocknarna uppe i inlandet. På detta vis
har t. ex. de nu alltmer blomstrande samhällena i Lappland
tillkommit.
Av Medelpads 115 000 invånare är inemot 60 000 samlade i
Sundsvallsräjongen, det vill med andra ord säga, att denna tre,
fyra mil långa och kanske en halvmil breda strandremsa ensam
rymmer lika många människor som hela återstoden av landskapet.
För ett halvt sekel sedan var den befolkning, som hopades
där, sammanrafsad från de mest skilda håll, och
sågverksbefolkningen bestod kanske till minsta delen av folk från Medelpad.
Detta belyses av en uppgift från den historiska Sundsvallsstrejken
1879, varvid 36 personer ur de strejkandes armé häktades
såsom lösdrivare. De flesta av dessa voro från främmande trakter
såsom: Västerbotten, Värmland, Stockholm, Närke, Dalsland,
Norge, Finland.
Men det var icke bara arbetarestammen, som på detta vis
rekryterades från främmande landskap, ja, främmande länder.
Det var såsom förut framhållits, likadant med företagsledarna.
Sundsvallsdistriktet var ett U. S. A. i miniatyr. Det var, sett i
historiskt perspektiv, ett fribytarsamhälle, ungefär som
guldgruvesamhällena i Kalifornien, Sydafrika och Australien.
Sedan de dagarna har allt förändrats. Sundsvallsbukten har
först och främst blivit helt och hållet svensk. Befolkningen har
på ett helt annat sätt än under sågverksperioden blivit stationär.
Bostäder — även om mycket återstår alt göra —, sanitära
förhållanden och livsföringen ha lyfts upp till ordning och lugn,
och icke minst har härtill bidragit den höjda levnadsstandard,
som möjliggjorts genom att den industri, som uppbär hela
distriktet, åtminstone hittills förmått kämpa sig genom alla
svårigheter, och dessutom fått en allt mera både medveten social
och nationell karaktär.
Det var icke så lätt under trävarurörelsens kamp- och
genombrottsår, då kapitalet var både knappt och dyrt, och då det
gällde att slå sig igenom eller stupa, det var inte så lätt då att
skapa tillfredsställande sociala förhållanden. Man hade på ett
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
