Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torsten Hèrnod: En svensk industriell storbygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torsten Hèrnod
par företagare när icke så god råd, som vissa historieskrivare
trott, och man hade icke heller då samma förståelse för de sociala
anordningarnas värde. Till detta har endast erfarenheten kunnat
uppfostra landet. De inströmmande arbetarskarorna hade icke
heller sådan syn på livet som nutidens. För dem var ofta en
hastig förtjänst och ett rikt försett ölkafé det väsentliga målet.
Från krisen efter brytningstiden 1879, vilken, inom all
trävaruindustri i landet, inledde de mest djupgående
förvandlingar både ekonomiskt, organisatoriskt, tekniskt och socialt
började den förskjutning, som skapat det moderna
Sundsvallsdistriktet och gjort det till vad det nu är. Med tanke på
huru det nu ter sig i jämförelse med vad som en gång varit,
torde man vara berättigad till det omdömet, att denna
industribygds framväxande varit icke bara geografiskt-historiskt
betingat och ekonomiskt nödvändigt utan även till gagn för
landskapet liksom för hela landet.
En sista fråga återstår att i detta sammanhang något beröra,
och det är framtiden.
Ett av nutidens stora slagord i all industri i hela världen heter
som bekant rationalisering, vilket innebär en tillämpning av
ekonomiserings- eller besparingsprincipen på alla
näringsområden och för allmänheten närmast ter sig som
människokraftens ersättande i största möjliga utsträckning med billig
maskinkraft.
Aven om ordet rationalisering är av färskt datum, så kan
man dock lugnt våga påstå, att företeelsen är så gammal som
mänskligheten själv. Alltid har människan strävat ef ler att med
minsta tänkbara kraft och kostnad nå de högsta tänkbara
tekniska och ekonomiska effekter. Och det är ju också tack vare
en dylik rationalisering vi hunnit det stycke framåt i allmän
utveckling, som historien visar oss.
För Sundsvallsdistriktet har denna rationalisering betytt
nedläggandet av de flesta av de ångsågar, som en gång gåvo orten
dess rykte, och därmed följde på sin tid betydande svårigheter
för den gamla sågverksbefolkningen och i många fall ruin för
verkens ägare.
Tidigare hade, som vi sett, järnbruk, masugnar och
stångjärnshammare för alltid tystnat och anläggningarna successivt
raserats, och rationaliseringen, i detta fall koncentrationstvånget,
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
