Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Österling: Dagar i Österlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagar i Österlen
För en del år sedan kom jag som turist till den s. k.
Lindbergska gården, vars redan av Linné omtalade valnötsträd
skulle beses. Den dåvarande ägaren berättade, att dessa träd
alltjämt gåvo rika skördar och att nötterna blevo stora som
hönsägg. Han torde på mitt ansikte ha läst ett svagt tvivel, ty
på höstsidan mottog jag en sändning valnötter från Simrishamn
för att sålunda själv övertyga mig om deras storlek. Häri kan
jag icke se annat än ett ganska rörande bevis på
simrishamnsbornas ytterliga månhet om stadens anseende.
III.
Gröna moränbackar och strandvallar ge fysionomi åt de delar
av Österlen, som jag håller mest av. Man finner dem framför
allt vid Brösarp, Svinaberga och Rörum ; de äro ofta terrasserade
av kreatursstigar och få därigenom en prägel av arkitektur. De
betande hästarna ha en tydlig benägenhet att ställa sig på den
högsta punkten i statyartad siluett mot himlen och molnen. Att
se korna i procession skrida nerför en sådan jordkontur för
att dricka i bäcken mellan kullarna är också en pastoral syn,
som dröjer i minnet.
Dock skall man icke nöja sig med att betrakta dessa
formationer från landsvägen. Man skall ströva omkring i backarna;
det blåser alltid svall däruppe, och linjespelet växlar för varje
steg. Jag skall icke glömma en solnedgång från Rörums-backarna,
då de långa skuggorna flyta ner över den bronsgyllne säden och
landskapet får en sällsam, dramatisk relief. Råkorna sitta som
svarta prickar på tuvorna, lyfta ljudlöst och slå sig ner ett
stycke längre bort. Här och var växa hagtornssnår i mörka, täta
skärmar. I den fallande skymningen häruppe fattar man också
bättre, att dessa tornar en gång höllos heliga och ända intill
våra dagar voro föremål för vidskepelse. Detsamma gäller om
fläderträden. Från Östra Nöbbelöv omtalas en man, som beslöt
att fälla en åldrig hyll på sin mark; men då han började arbetet,
stötte han på ett väsande ormbo, som i nästa ögonblick var
spårlöst försvunnet. Mannen tog varning och lät hyllen stå.
Det är ingen nämnvärd överdrift i Carl August Ehrensvärds
kända teckningar från Österlens jordbruk, där man ser de
plöjda åkrarna stå i skarp vinkel eller torna sig som vågor i ett
upprört hav. I trakten av Övraby och Svenstorp kan man finna
15. STF 39.
257
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
