Svenska Turistföreningens årsskrift / 1940. Gotland / 31 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lennart von Post: Solens och kalkens ö

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Huvudsakligen: i Märgelsten H| Kalksten Sandsten (och oolit)

Ett tvärsnitt genom den gotländska berglagerpacken i myckel stark höjdförstoring. Förenklat efter
J. E. Hede.

Småland |J Gotland Östersjön Ösel Estland Finska viken Finland

Östersjö-dalen är som ett mångbottnat tråg. Berglagren ha böjts ihop genom rörelser i jordskorpan och äro avskurna upptill genom jordytans nedbrytningsprocesser. Gotland är ett kant-parti av trågbottnens översta bergbädd, vilket råkar sticka upp över havsytan. Efter Fr. Schmidt.

terrasser, ibland i våning över våning, och trappan fortsätter med
flera bråddjup nere på havsbottnen. I somliga belysningar
avteckna sig undervattens-»pallarna» som färgbälten på vattnet.
Men åt andra hållet sluttar landet ned under havsytan; och där
är — följaktligen — stranden låg, uddig och buktande. Det blir
öar och gryndor och skär i det långgrunda vattnet. I öster är det
som de mest lockande badstränderna finnas. Men nog stannar
skönhetspriset i nordväst!

Gotland är en klippa av kalksten, säger man. Men detta är nu
endast en halv sanning. Utom kalkstenen i alla dess varianter
finns där lersten, märgelsten, och även sandsten. Landytan skär
snett över lagerserien så att de översta — yngsta — lagren bara nå
ett stycke in över »Sudret». Till dem hör Burgsvikssandstenen —
gotlänningens »gräus-stain» — sen urminnes tid vida skattad som
byggnadssten, för skulpturer och för slipstens- och
brynstenstillverkning. Far man norrut från sandstensstråket i Vamlingbo,
Öja, Fide och Grötlingbo, så passerar man en växlande serie av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>