Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Jonsson: Gotland. Sagaland—bondeland—farmannaland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sovplatser. Att en rent slösande prakt varit rådande i dessa
farmannagårdar, därom ges också många vittnesbörd.
Mången gång bestod gården kanske blott av hus som de ovan
nämnda, men de rikaste gårdarna utgjordes av långt större
anläggningar. Förrådshusen kunde vara flera och även
bostadshusen. Landets egna produkter, som främst utgjordes av
eftersökt tjära och kalk, förvarades väl i särskilda och enklare
förrådshus än högkällare eller svalgångsloft. Och det fanns mycket
folk i en gård, vilka alla skulle ha bostäder och sovställen.
Märkligt nog behövdes dock ej mera än ett enda kök, ty
gårdsfolken bildade ett enda hushåll, ett ättarhushåll, där bonden var
pater familias. Väl voro de vuxna sönerna gifta och döttarna
hade fört mågar till gårds, men deras familjer bildade
tillsammans blott en rök, d. v. s. ett hushåll, där alla åto vid
faderns bord, och där han ensam var ekonomiskt överhuvud.
Han »ville dö husbonde», och först efter hans frånfälle tog
äldste sonen vid. Denna hushållsform, storfamiljen, är
välbekant från många andra håll. Överhuvudtaget är
storfamiljsorganisationen ett stadium, som alla folk i ett visst
utvecklingsskede ha att genomleva, och företeelsen är alls icke något för
Gotland eget. Men den har där dröjt sig kvar segare än på
fastlandet i allmänhet och den har så satt sin prägel på många sidor
av den gotländska odlingen, att den måste särskilt framhållas
just för att ge dessa sin naturliga förklaring.
I farmannagården reste sig, högt över den sammanbyggda
huslängan eller över klungan av oregelbundet och fritt från
varandra liggande byggnader en stång, »kors-stanggi». Den
torftiga traditionen säger, att dessa kors restes i de gårdar som
tidigast antogo den kristna tron. Senare blev det sed, att bonden
morgon och afton höll husandakt med allt sitt folk vid stångens
Hangrebondens byggning i Gothem
förmedlar övergången från den
medeltida farmannagårdens
bostadshus till nyare tidens
bondebyggning. Vänstra huset år även
kök och bagarstuga, där den
väldiga »liggspisen» dominerade. Högra
huset hade en mörk källare och
ovanpå fanns en »högstuga» helt
motsvarande farmannens
salsstuga i gallerivåningen.
 |
| Teckning av förf. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
