Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Håkan Tjerneld: Sarek i maj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
företaga turerna och bestigningarna. Fyra frågor sysselsatte oss
särskilt: 1. När göra turen? 2. Var placera huvudlägret? 3. Hur
transportera upp utrustningen? 4. Hur inrätta lägret?
1. För att slippa kraftigare kyla, som i förening med blåst och
dåligt väder kunde göra de beräknade elva dagarnas lägervistelse
odrägliga och alldeles nedsätta företagsamheten, beslöto vi att
förlägga turen till första delen av maj månad. Risken för
dryp-vått blidväder föreställde vi oss då ännu vara relativt liten. Vi
komma därför att starta från Stockholm den 26 och från Aktse
den 29 april med återkomst till Aktse den 9 och till Stockholm
den 12 maj. Åtminstone för 1939 var denna period i det närmaste idealisk.
2. Platsen för huvudlägret föreföll oss vara ganska självskriven:
Ett läger placerat vid sammanflödet av Sarvesjokk och
Rapa-älven skulle ligga i centrum av Sarek och ge skidlöparen en stor
räckvidd. Vidare blev uppfärden dit — Tjåmotis—Aktse—Rapa-dalen — relativt lätt;
några stigningar förekomma egentligen
endast på de allra första kilometerna efter Tjåmotis.
3. Med proviant för 16 dagar (2 reservdagar), lägerutrustning,
personlig utrustning och alpina redskap skulle packningens vikt
uppgå till 35—40 kg pr man. Pulkor ansågo vi därför självskrivna.
4. För lägret kunde av flera skäl igloo inte komma i fråga: vi
måste bland annat räkna med att ihållande blidväder kunde
inträffa, vi skulle vidare ligga minst en vecka på samma plats, och
där ville vi en gång för alla installera oss väl och sedan inte ha
bekymmer om lägret, som vi ville ha så bekvämt och trivsamt,
att vi verkligen med nöje skulle kunna rå med de krävande
turerna på dagarna. Då vi också måste räkna med kyla om
nätterna ville vi ogärna sova i tält. Vi valde därför att sova i
pulkor, som vi ju ändå måste ha med för transporten av
utrustningen. De ge fullständig isolering från snön, och med god
sovsäck behöver man aldrig frysa i dem. Men vi medförde också
ett ryggåstält med fast botten för matlagning, reparationer och
liknande. Kombinationen pulka-tält visade sig idealisk.
Ett par ord i pulkfrågan. Många hysa en kraftig motvilja mot
denna tingest, som säges hindra framkomligheten och mest vara
till besvär. Somliga berömma sig också av att ha »gjort Sarek»
med bara ryggsäck. En tur som vår, vilken minst av allt avsåg
att vara en hetsfärd på sviktande knän, kräver för att väl
genomföras så stor utrustning, att det knappast ges någon annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
