Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Erik Steneberg: Renässansfurstar i stål och siden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en gåva från 1561 av Eriks åtrådda, drottning Elisabet av
England, och följande år kom från Antwerpen en damaskerad bars,
som kostat 240 daler. Där fanns för tornering avsedda
»skrankekörits»: ett blankt från Arboga 1561 »med dubbelt tillbehör»,
alltså med utväxlingsbara delar, och ett blankt tyskt, »blommerat
med fernissa». Också berättas det från kröningstorneringen i
Uppsala att konungen »sken» i sitt »fulla körits, det ganska väl
amelerat var».
Utöver Antwerpenrustningen torde från 1560-talet i främsta
rummet finnas kvar två körits från Arboga, vilka beskrivas som
svarta, damaskerade och förgyllda samt med allt tillbehör, och
som gå tillsammans i senare inventarier. Det ena säges dessutom
vara förgyllt i Stockholm och av konungen 1563 skänkt till hans
bror, hertig Magnus. Den sinnessjuke prinsen synes dock aldrig ha
fått det i sin ägo. Sannolikt är det identiskt med den större av
två i Livrustkammaren förvarade rustningar, vilka äro varandra
närstående till formen och genom sin eleganta guldtauschering.
Den mindre, en barnrustning, som närmast kan tänkas ha burits
av den först 1550 födde hertig Karl, har en vacker ornering av
moreskpåverkade bladslingor och band.
Man skulle kanske vänta att Johan III:s livrustkammare inte
innehöll något nytt, men så är dock fallet. Liksom man tidigare
tillvaratagit från danskarna erövrade rustningar, så överlämnar
översten Claes Tott till konung Johan kort efter slaget vid Lode
1573 en del från ryssarna tagna förgyllda vapen. Praktpjäsen
bland Johans ägodelar är väl det rustningsgarnityr, som där det
nu står i Livrustkammaren måste betraktas som ett av den
europeiska harneskmakarkonstens paradprodukter överhuvud.
Från sin rundvandring bland de på Stockholms slott uppställda
rustningarna har vår danske sagesman noterat ett harnesk, som
kungen i Polen säges ha förärat konung Johan; och detta är ett
av de fall då man är skyldig honom — och hans ciceron — större
tilltro. Rustningen har nämligen med all sannolikhet utförts för
Sigismund August av Polen för att därefter komma i hans svenske
svågers ägo, dock troligen först genom arv. Som stämplarna visa
är den slagen av Konrad Lochner i Nürnberg. Även häststjärnans
vridna gumshorn kunde tagas som en signatur för denne
framstående harnesksmed, vars skicklighet och yrkesglädje dessutom
framgår av skenornas noggranna passform och känsliga
mekanik. Utsökt är det hela ytan överspännande, i all sin rikedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
