Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl-Julius Anrick: Gräns och bygd. Några kartor över svenskt 1500-tal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lade in i sin Sverigebild. Bara granskningen görs en smula
grundligare, stannar man emellertid vid det rent motsatta omdömet:
så mycket Olaus Magnus visste och så skickligt han framställt
detta i sin kartbild. Tyvärr tillåter inte Turistföreningens
årsskrifts format ett återgivande av kartan i dess helhet. Dess mått
äro 170 X 125 centimeter. Varje förminskning tar bort behaget
av att fördjupa sig i ortsnamn, kartbeteckningar och figurer,
och därför må endast ett litet utsnitt förmedla bekantskapen
med Carta marina. En förminskning av dess kustkontur, ställd
bredvid en nutidskarta i motsvarande skala, får här
åskådliggöra hur pass riktig dess Sverigebild i själva verket är. Från Olaus
Magnus’ karta har medtagits ett urval av namn, som i modern
skepnad återfinns på den bredvidstående nutida kartan.
Femtonhundratalets Sverige — först av allt måste vi göra klart för
oss vad det omfattar. I stort sett kan man säga att, jämfört med
en Sverigekarta av i dag, vi i söder och väster få subtrahera, i öster
addera, medan vi i det nordliga Sverige få nöja oss med en
ganska vag avgränsning.
Vad som får subtraheras är följande. Av nutids-Sverige
saknas de södra provinserna, Skåne, Halland och Blekinge,
framförallt det då som nu folkrika och rika Skåne. Om man också
inte kan säga, att Skåne var Danmark, så var det en av dess
viktigaste landsdelar. Till Sverige hörde inte heller Gotland,
Gustav Vasa grämde sig länge över det misslyckade och dyra
försöket att åter införliva ön med vårt land. På västra sidan lågo
Bohuslän, Dalarnas nordspets, Härjedalen och Jämtland utanför
svensk statsmakt. Men Jämtland betalade sitt tionde till
Uppsalastiftet, dit det sedan medeltiden hörde, ett förhållande, som
Gustav Vasa efter reformationen visste att begagna sig av, när
han och riket trätt i kyrkans ställe.
Åt öster nådde 1500-talets Sverige långt utöver rikets nutida
gränser. Österbotten och Finland, visserligen inte det nuvarande
Finland i dess helhet, hörde till svenska riket, och de sju östra
landskapen voro provinser helt jämställda med de övriga svenska.
En främmande besittning kom under Sveriges krona mot
slutet av århundradet. Det var Estland.
Den svenska gränsen mot utlandet växlade i sina olika
sträckningar mellan stabilitet sedan århundraden i söder och väster,
en viss labilitet i öster men med huvudsaklig expansion österut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
