Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl-Julius Anrick: Gräns och bygd. Några kartor över svenskt 1500-tal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1500-talskartan. Men i verkligheten är förändringen ännu större.
Nutidskartan liksom 1500-talskartan redovisar nämligen endast
landsbefolkningen. I våra dagars Sverige bor emellertid tre
millioner människor i städer och tättbebyggda samhällen, eller inte
mindre än hälften av befolkningen. Detta ökar kontrasten mot
1500-tals-Sverige ännu mera. Den nutida differentieringen i
stadsbygd och landsbygd fanns knappast då. Knappt 5 procent
av folket bodde i städer. Den enda stad som hade mer än 5 000
invånare var Stockholm; av samma storleksordning i nutiden
äro t. ex. Arboga, Ludvika, Strängnäs och Ängelholm. Alla
stadsborna i hela landet på 1500-talet skulle tillsammantagna kunnat
rymmas i det nutida Örebro med dess 40 000 invånare. Sverige
var alltså ett bondeland.
Bortsett från denna strukturskillnad råder det en stor
intensitetsskillnad som redan förhållandet 1 till 6 mellan då och nu utsäger.
Men i stort ser man också de stora likheterna mellan de båda
kartorna. Femtonhundratalskartan, skulle jag vilja säga, ter sig
som ett svagt avtryck av nutidskartan med dess kärnområden.
Sveriges tätare befolkade bygder äro sedan gammalt tre:
Mälarbygden, framförallt på nordsidan av Mälaren, Östergötlands
slättbygd allt från slätten i öster ut över Vikbolandet samt
slutligen Västgötaslätternas bygd i landskapets norra hälft. Till de
svenska storbygderna kunna vi enligt kartan över 1500-talets
Sverige också lägga andra tätare befolkade områden såsom
Kalmarsundsslätten med Öland, Närkesslätten och Dalabygderna
kring älven och Siljan. Dalabygderna hörde för övrigt till de
tätast befolkade i hela landet på 1500-talet, ett förhållande varav
vi kanske också kunna utläsa en av orsakerna till Dalarnas
politiska betydelse. Bebyggelsen tunnar så ut mot norr, och utefter
Bottenhavet ha vi endast att räkna med obetydliga bygder i själva
kustlandet, som längst i norr sträcka sig endast några få mil
upp utefter de främsta vattenvägarna. Några av Norrlands tätaste
bygder ligga i Hälsingland, vilket är anmärkningsvärt väl
befolkat, och i Österbottens kusttrakt innanför Kvarken.
I lappmarkerna från Ångermanland norröver levde ett ringa
antal lappar, försvinnande litet i förhållande till de väldiga
vidder, där de drogo fram.
I dåtida Finland ligga tätbygderna utefter kusten i Egentliga
Finland och Nyland och större folktäthet notera vi också i södra
Satakunda och sydvästra Tavastland. Svensk nationalitet öster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
