Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl-Julius Anrick: Gräns och bygd. Några kartor över svenskt 1500-tal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om Bottenhavet fanns i en nästan sammanhängande kust- och
skärgårdsbosättning från nuvarande Gamlakarleby i mellersta
Österbotten till närheten av Viborg. Den har av Eirik Hornborg
beräknats till högst 30 000 personer, varav 6 000 på Åland. Den
finska bebyggelsen åter nådde i norr nedre Tornedalen.
Endast i undantagsfall bodde folket tätare än omkring 15
personer på kvadratkilometern, d. v. s. i de tätast befolkade delarna
av vårt land på 1500-talet bodde ej flera människor än i t. ex.
de glest bebyggda Västmanlandsskogarna i våra dagar.
Men vad som kanske lika mycket som de tättbefolkade
bygderna tilldrar sig intresset på 1500-talskartan är dess väldiga vita
yta — den ofantliga obygden.
Huvudparten av vårt nuvarande Norrland var en enda
jättestor ödemark, som sträckte sig sammanhängande långt ner i
nutida Svealand. Ja, den sköt som en kil fram ända mot Vättern
genom Tivedens djupa skogar, som skilde
Mälar-Hjälmarbygden från Västgötabygderna och fortsattes av ett, ehuru ej
fullständigt sammanhängande obygdsbälte genom Östergötland norr
om dess stora slättsjöar och Bråviken. Ödemarker lika väldiga,
som dem vi än i dag ha i våra västliga fjäll men som dock icke
äro sammanhängande söder om Lappland, sträckte sig alltså i
Gustav Vasas Sverige söderut ända in bland våra mellansvenska
bygder. Den verkliga obygden utgjorde i den västra riksdelen
220 000 kvadratkilometer eller inte mindre än 59 procent av
hela arealen.
I den östra riksdelen klövs bygden itu av inlandets ödemark,
som från norr sträckte sig ända ned mot Päijänne och Näsijärvi
och nästan nådde ut till Bottniska viken, där kustbygden mellan
nutida Björneborg och Vasa var ytterst smal. Här se vi ett av
skälen till att Österbotten fördes till Norrland och ej till det
övriga Finland. Dess befolkade del utgjorde ett 200 kilometer brett
bälte norr om Finska viken.
Även de bebyggda delarna av riket ägde endast i
undantagsfall större öppna bygder. Det mesta av den svenska bygden låg
ännu insprängt i skogen. Små socknar, skilda från varandra av
den stora skogen, byarna i socknen skilda från varandra av
skogen och deras åkerfält kanske övervägande små gläntor i denna
annars slutna skog — det är 1500-talets Sverige.
Svensken bodde i ett land, som ännu var skogens och
ödemarkens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
