Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Ragnar Gierow: De skånska landskapens 1500-tal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
segrande armé, bjuda sin korta storhets- och Hansatid ett
smärtsamt farväl, och i april 1536 höll konungen sitt intåg i den oroliga
staden. En av hans första åtgärder var att beordra
återuppbyggandet av Malmöhus, som Jörgen Kock låtit grusa, och bland
den danske kungens ivriga och trogna hjälpare befann sig också —
Jörgen Kock. Den mångsidige och verksamme mannen hade på
nytt lyckats komma i gunst hos överheten, bistod kungen med
råd och dåd vid de för bygget nödvändiga tomtaffärerna och
försträckte honom pengar därtill, när sådana voro av nöden.
Jörgen Kock tycks ha varit lika framgångsrik i att resa som i
att riva; av det Malmöhus, som med hans medverkan växte upp
på grundvalarna av det, som han själv med ivrig hand jämnat
med marken, stå väsentliga delar kvar i slottet, sådant vi se det
nu. Av den prakt, som det den gången besatt, se vi däremot i
våra dagar föga spår. Likväl måste den ha varit betydande. Som
kronprins höll sedermera Fredrik II, den segrande Kristian III:s
son, under några år hov på Malmöhus, och hans
riddarromantiska kärlekshistoria med Anna Hardenberg, kanske känd
framför allt tack vare H. F. Ewalds historiska roman, utspelade sina
hjärteknipande scener inom det nybyggda slottets murar. Oss
erinrar det emellertid mindre om sin forna hovhållning och mera
om sin senare och länge bibehållna roll som fängelse. Men också
i den egenskapen togs Malmöhus i tidigt och effektivt bruk, vilket
Bothwell, Maria Stuarts tredje gemål, hade anledning att
begrunda, när han i dess kasematter tillbragte några långa och
olidligt lugna år av sitt korta och äventyrliga liv.
Det återuppbyggda Malmöhus var det yttre och bestående
tecknet på att Danmarks konungamakt segerrikt tillbakaslagit de
skånska köpstadsborgarnas försök att realisera en självständig
klasspolitik efter Hansans mönster, och detsamma kan sägas om
Landskrona slott. Också det är ett verk av Kristian III, men det
bär i mindre grad än systerfästningen i Malmö sitt
födelseårhundrades signum. Byggherrens sonson, Kristian IV, kom med
moderna idéer i fråga om arkitektur, och hans renoveringar i den
holländska renässansens anda ha nästan totalt överskylt slottets
femtonhundratalsursprung.
Lagaholm, fästet strax ovanför Lagans mynning, hör endast
delvis till ämnet för detta kapitel; som de flesta av sina gelikar
är det både äldre och yngre. Men dess öden under 1500-talet äro
i hög grad karakteristiska för de landsändar, som numera utgöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
