Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Ragnar Gierow: De skånska landskapens 1500-tal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rikets södra delar. Strax i seklets spelöppning belägrade Åke
Hansson Thott — ättling av den linje av den skånska släkten,
som redan sedan ett par generationer var svensk — utan
framgång det starka slottet, men Laholm brändes. Under grevefejden
belägrades det av den svenske krigshjälten Jacob Bagge, sedan
befälhavaren Holger Ulfstand tagit till flykten; Laholm brändes.
Under det nordiska sjuårskriget gick Klas Kristersson Horn till
storms mot vallarna; slottet höll sig, Laholm brändes. Det
prövade fästet är fortfarande nästan omöjligt att bestiga; det är väl
bevarat, och man kommer inte dit utan särskilt tillstånd. Ty det
häftigt attackerade och hårdnackat försvarade området är
numera taget i anspråk av andra krafter, och från valven under
fästningens bastioner, än en gång erövrade av Sverige från
Danmark, sänder nu Lagans kraftstation till broderfolket en fredlig
hälsning i form av elektrisk ström.
Laholms öde var hårdare än många städers men till sina
huvuddrag intet undantag. Halmstad delade det i viss mån, och så
gjorde Falkenberg. Vad den senare staden beträffar, blev den
under det nordiska sjuårskriget så grundligt trakterad av Erik
XIV:s krigsöverste Knut Hand, att den därefter praktiskt taget
var utplånad. Halmstad fick på sin lott att i sällsynt åskådlig form
uppleva det nordiska maktspelets invecklade irrgångar; staden
blev nämligen under grevefejden efter hård belägring med
våldsam hand erövrad av Gustav Vasa, eller rättare av Jacob Bagge,
för den danske kungens räkning. Den blev därefter än bättre
befäst och var en av de orter, som under sjuårskriget lyckades stå
emot de svenska angreppen. De delar av dess gamla
befästningsverk, som ännu finnas kvar, äro emellertid av senare datum; här
som på så många andra håll spårar man i bebyggelsen Kristian
IV:s verksamma hand. En gata i Halmstad är uppkallad efter
hans riksbyggmästare Hans Steenwinkel, och även om både
slottet och Norreport till planläggning och initiativ låta sig
dateras till 1598 och sålunda med knapp nöd kunde låta sig
inordnas under detta kapitels rubrik, erbjuder Halmstad egentligen
sitt vackra material åt den volym av Turistföreningens årsskrift,
som kommer att ta upp 1600-talet till behandling.
Men viktigare än både Lagaholm, Halmstad och Falkenberg
var Varberg, av ålder en av det danska rikets starkaste
fästningar. Hur gammal borgen är låter sig inte fastställas. Säkert
är i varje fall, att biskop Eskil av Lund fram på 1100-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
