Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Österling: I Vemmenhög
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Vemmenhög
Vemmenhög har fått en särskild internationell namnkunnighet,
sedan Selma Lagerlöf lät Nils Holgersson börja sin gåsresa jusl
där. Jag vet inte om hon hade någon förkärlek för detta skånska
härad, men skulle tro att hon endast valt det av pedagogiska
skäl, därför att det är Sveriges sydligaste kant. Nu tycker väl
mången, att det är en alltför trång uppgift att så här välja ut ett
enda härad till skildring. Jag vågar ha en annan mening. De
skånska häradena betyda något var för sig, och den skånska
lantbefolkningen torde också lägga större vikt vid
häradsindelningen än man annars finner i våra provinser. Kanske
sammanhänger detta med ett inrotat behov att så vitt möjligt utröna och
fastställa, i vilket hörn av Skånes bygder var och en hör hemma.
Ingenting var vanligare, åtminstone för en del år sedan, än att
varje samtal mellan obekanta i järnvägskupén eller på
marknadsplatsen inleddes med frågan: »Var är han eller hon ifrån?»
Det frågades, märk väl, inte i första hand efter namn eller yrke,
utan efter hemorten. Fick man då veta häradet, så kände man
sig lugnad och hade medmänniskan säkert placerad.
Det har berättats mig, alt lärarinnan i en skola i Vemmenhög
bad barnen lämna en klar definition på vad som menas med en
bonde. Ur den förlägna stillheten i klassen kom slutligen svar
från en pojke, som helt kort förklarade: »Bonde, det är en som
rår sig själv!» För Vemmenhögs vidkommande äger definitionen
ett visst mått av sanning, ty vi befinna oss här i de fria böndernas
bygd. Jag vet ju mycket väl, att jordbrukaren här som
annorstädes känner sig tryckt av konjunkturerna och underkastad
världsproduktionens godtycke minst lika mycket som
väderlekens. Men den oavlåtliga beröringen med jorden har gett
honom ett fast och säkert uppträdande, en sund och tålmodig
filosofi, och han verkar i högsta grad bodenständig — vi ha inget
svenskt ord som exakt betecknar egenskapen i fråga. Han håller
av den jord som uppbär hans kropp, och att rätt sköta om dessa
åkrar är hans realistiska huvudbegrepp om hembygdsvården.
Helt visst kan den i små former blomstrande lokalpatriotismen
ha sina löjliga sidor. Men den som är stolt över att bygga och bo i
Vemmenhög behöver i varje fall inte misstänkas för att av den
anledningen bli farlig för omgivande härader. Det som var och
en uträttar på sin ort kommer den större samhörigheten till godo
utan de risker som åtfölja nationernas bistra tävlan. Med tanke
på detta kan man alltjämt försvara den äkta lokalpatriotismen,
317
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
