Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Österling: I Vemmenhög
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders Österling
även om dennas areal inte skulle sträcka sig längre än från
Skönabäck i norr till Smygehuk i söder och från Börringekloster
i väster till Rydsgård i öster.
II.
Det är egendomligt att komma till en typisk gammaldags slättby
som Hemmesdynge. Till närmaste järnvägsstation är det ett par
kilometers väg, det lilla samhället ligger som en sluten enhet och
består av en klunga större gårdar. När bilen stannar vid
kyrkogårdsmuren, fylles den grönskuggiga stillheten helt och hållet av
en fågels jublande solosång.
— Vad? Har ni näktergal här i juli månad?
— Nej, det är vår koltrast. Han sitter alltid i tornet och sjunger,
svarar kyrkvaktmästaren.
Kyrkogården är full av vackert ornamenterade gravstenar i
lantlig empire. Men de originellaste stå inmurade vid tornets fot:
där har stenhuggaren framställt hela bondefamiljen i lågrelief,
man, hustru, gossar och flickor, alla med armbågarna rakt ut
liksom textilfigurer. Även den kraftiga blomsterornamentiken
tyder på förebild från gamla bonader. Dessa rusthållare i
Hemmesdynge ha inte tålt något fusk med arbetet, och så länge den
huggna kalkstenen håller ihop, kan eftervärlden ännu göra sig
en föreställning om personernas betydelse. På ömse sidor av
kyrkogården ligga gårdarna med mäktiga inkörsportar, en
passande ram för ardennerhästarna som just ledas in. Om man
vördsamt tittar in hos Hans Perssons, befinnes boningslängan ha grönt
korsvirke; gårdsinteriören är magnifik i omfång och planläggning.
Går man sedan upp i prästgårdsallén, så hittas där flygrönn i
pilträden på flera ställen. Flygrönn hade magisk betydelse för
allmogen, och grenar av den brukade stickas in under
takbjälkarna vid midsommartid. Om byn ännu skulle ha bruk för
sådant, finns här gott förråd. Vid den måleriska dammen står ett
åldrigt pilträd, som det kunde skrivas en saga om. Spindelväven
hänger i dess gråa rämnor, som borde kunna hysa vättar eller
åtminstone näbbmöss. Kronan härbärgerar inte mindre än fyra
sorters främmande grönska: där växer rönn och alm, hagtorn och
avenbok. Avenboken stammar tydligen från prästgårdshäcken.
Från en akademisk fest i Lund år 1866 omtalas att en av
studenterna, prästson från Söderslätt, med en upprörd viskning
318
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
