Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Birgitta Ahlberg: På kungsvägar genom Västergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jordarna andas ut i aftonsvalkan, och genom stillheten porlar
spovens melodiska drill. Så sågo de sina slätter, gånggrifternas,
gravrösenas, bautastenarnas, de många små kyrkornas folk!
Konungar på eriksgata ha känt den blida svalkan smeka kinder,
heta av stolthet och glädje, bönderna på hemväg från Karleby
ting ha med djup tillfredsställelse sett vårbrodden spira alldeles
som nu; deras kvinnor, som återvänt från offren vid Lokakällan,
ha lyssnat som vi efter kvällstystnaden och spovdrillen, och då
konung Inges stoft fördes från Hånger till Varnhem glindrade
kanske samma silverbleka vårstjärnor över Hornborgasjön. Den
tidlösa ron sveper mäktigare än någonsin över detta monumentala
landskap, där utsädet ännu den dag som gick strilat ned i åkrar
av mångtusenårig hävd. Det är så stort, så enkelt, så stilla, och
inför dess förbidande ro blir både vår och fädernas oro och strid
så liten och oväsentlig mot det enda som består genom de långa
seklen: växandets stilla gång, hejdad ibland av frost och torka,
men ändå segerrikt och oemotståndligt följande sina eviga lagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
