Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Otto Frödin: Alvastra kloster. Inför ett 800-årsminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gård eller rättare by då legat i åtminstone sexhundra år och redan
före klostrets grundläggning hade här ett märkligt
byggnadsverk kommit till utförande, en stenbyggnad med fasta murar,
uppenbarligen en gårdskyrka men samtidigt ett försvarsverk,
således den fasta kärnan för gårdens torvtäckta timmerhus. Allt
talar för att konung Sverker varit byggherren. Har han månne
som den förste av sin ätt velat med detta verk markera sin
nyvordna konungsliga ställning? Uppifrån höjden hade han en god
utblick över sina vidsträckta ägor med deras åkrar och
lövängar, genom vilka Ålebäcken ringlade sig fram på sin väg
mot Vättern. Där nere strax norr om bäckens mynning, på
den plats där hans gravkapell senare skulle byggas, låg en
till stor del av fiskare bebodd by — nu försvunnen — och ett
par hundra meter i öster gårdens egen rättarplats, den
galgbacke där hans mördare en gång skulle pinligen avdagatagas.
De fromma munkarna föreföll hela denna miljö, människorna
och bygden, helt säkert ganska främmande och i mångt och
mycket rätt så frånstötande. Däremot måste den plats, som
konungaparet anvisat dem för deras klosterbygge, i hög grad ha
tilltalat dem. Där nedanför Ombergs sydsluttning, i sänkan
öster om kungagården, gavs ett skyddat läge, där fanns fruktbar
jord, källor och vattensamlingar, goda möjligheter således för
trädgårdsanläggning och fiskodling, en yppig vegetation, en natur,
som erinrade främlingarna om deras hemland, om dalen vid
Clairvaux.
Deras första uppgift blev att bygga de nödvändigaste
klosterhusen, med andra ord att skaffa sig tak över huvudet. Helt
säkert hann man också under sommaren och hösten få de
första provisoriska lokalerna så färdiga att man kunde flytta in i
dem; enligt ordens bestämmelser skulle de vara: ett kapell,
matsal, sovsal, gäststuga och rum för portvaktaren. De voro
naturligtvis av trä — så hade det varit både i Citeaux och
Clairvaux — uppförda av timmer från Omberg och täckta av halm
eller kanske vass från Tåkern.
Så snart klostret fått sin organisation och ekonomi ordnad,
började man sedan ersätta dessa byggnader med sådana av sten,
kalksten från stenbrottet vid Borghamn, vid norra foten av
berget. Så växte efter hand det stora klosterkomplex upp, som —
delvis ombyggt efter ett par eldsvådor åren 1312 och 1415 — fick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
